Aj. Vilken bula.

Lämnade in bilen på reparation direkt på morgonen. Det var så tidigt så Tosca ville inte ens kissa innan vi åkte. Jag erbjöd henne inte ens nån frukost, för det kändes meningslöst.

Frukost åt vi själva på McDonalds. Endast av den anledningen att vi hade tre frukostkuponger hos dem, ät 2 betala för 1. Och faktum är att maten var över förväntan. Särskilt mackan var bättre än jag trodde att den skulle vara.

MEEEEN! Hur mycket skräp blev det efter två personers ätande av frukost?!?!?!? Skrämmande. Dessutom lämnar ju McDonalds "sopsortering" en hel del i övrigt att önska. Man lägger muggarna på ett ställe. Och alltihop det andra i en enda röra i nåt som kallas "övrigt". Nä, usch. Det kändes inte kul alls.

Detta är den hyrbil vi disponerar för tillfället. Tosca tvekade inte en sekund utan hoppade in på direkten. Bilen har gått lite drygt 400 mil, så den är i princip sprillans ny(!) och ändå är det, faktiskt, tillåtet att ha hund i den. Vi har varit mycket, mycket tydliga med att vi har hund och att hon ska med i bilen. Inga problem alls. Bra där, Hertz!

Förmiddagsprommis vid Svartvikskajen på vägen hem. -6 grader idag och i verkligheten hade himlen en fantastisk rödrosa färg, som dock inte alls ville vara med på bild.

Ugnsrengöring var vad jag ägnade dagen idag åt. Det är så tråkigt men det var en Janssons frestelse, som inte riktigt fick plats i formen, utan rann över och brann fast i ugnsbotten.. så det var nödvändigt.

Eftermiddagsprommisen gick ner till Klampen. Jag bytte kängor till ett par med längre skaft, för det är dåligt upptrampat där. Flyttade dock inte över broddarna, vilket straffade sej ordentligt. Jag gjorde en dundervurpa på blankis, ramlade baklänges, landade på armbågarna och sen rakt ner på huvudet. En rejäl bula, kan jag säga utan att överdriva alls. Aj aj aj.

Tosca tyckte att jag var fantastiskt rolig. Kom skuttande och satte sej tvärs över mina ben, där jag låg och försökte få ordning på vad som var upp och ner och höger och vänster och sånt. Och känna efter om jag alls kunde ställa mej upp utan att ramla omkull igen... sen fick hon syn på mössan som jag tappat. Den skulle dödas och kastas, jättejättekul! Hurra! Och Åh, vad du sprattlar roligt, matte! Vi leker mera!

Jag kan inte annat än att le när jag ser henne. Hon är ett glädjepiller av sällan skådat slag. Underbara hund.

Så släpade jag mej hem och det är ingen fara med mej. Ont kommer jag dock att ha, både här och där, ett tag framöver. Så, kära vänner, om ni inte är i Spanien eller så, använd broddar!!! Det är faktiskt en riktigt billig livförsäkring.

Kommentarer

  1. (Hillevi här)

    Men ATTANS!!! AJJJ!!! ��!

    Nu ska jag ta mig sjutton kräla in under husgrunden igen så snart det ljusnar och leta upp den tappade broddsulan. En sån där vurpa undviker jag helst. Tyvärr består underlaget där av kolstybb, så ren och fin lär jag inte bli...

    Fast du gladde din hund, åtminstone!!! ��

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja du, en sån vurpa unnar jag ingen, så fram med broddarna om du har! Annars, skaffa nya!

      Tosca gladde mej också, mitt i eländet där jag låg och kravlade... så kunde jag inte låta bli att skratta åt hennes lycka när hon hittade min mössa *ler*

      Radera

Skicka en kommentar