Slut

Vet inte riktigt om jag orkar skriva idag, men några rader iallafall... Nordstjärnan, Briardklubbens nordligaste utställning, har gått av stapeln denna dag. Alldeles mot min egentliga vilja har jag ju blivit indragen i arrangemanget. Det började med att jag bara skulle boka två ringsekreterare... vilket jag gjorde. Sen skulle jag bara det och bara det. Bara baka. Behövs bara lite, var det någon som sa. Eeeh... en utställning och en rallytävling och det behöver bara bakas "lite"???

Jag har gång efter gång påtalat att någon (inte jag!!) måste ta ansvar för fikaförsäljningen under tävlingarna. Bre mackor, koka kaffe, ta betalt... ja, ni fattar?? Ingen har tagit det där på riktigt allvar. "Vi hjälps åt" har det hetat.

Jag har givetvis anat vartåt det lutat... och jävlar vad det lutade åt just det hållet. Jag, som ju hade bakat (om det nu spelade nån roll?!) stod naturligtvis där och bredde mackor i morse (men i ärlighetens namn fick jag lite hjälp av Clintons människa också), sålde fika som en galning alldeles ensam under lunchpausen och höll sen på att missa Toscas entré i ringen, eftersom folk aldrig ville sluta köpa...

Och så blev det stopp i toan, så jag var tvungen att ringa efter hjälp för det också.

Så jodå, jag hade snyggare kläder med mej och utställningskoppel också, men inget av det där hanns med när vi fick jogga från bilen och ner till planen där utställningsringen var belägen. Någon vänlig själ lånade mej ett lite snyggare koppel, men borsta hann vi inte med.

Bakom mej här springer Toscas uppfödare med Toscas syster.

Hon är så fin, min hund, men saknar ju de där försmädliga benbitarna i sporrarna. Tre gånger var domaren tillbaka och kände och kände. Tosca tyckte det var lattjolajban överlag. Busade och skuttade och "pratade", viftade på svansen var lite allmänt galen. Härlig hund, alltså, och jag är helnöjd med henne.

En jättejättefin kritik, helt i avsaknad av kommentarer om inkorrekta sporrar men med en notis om "piggt och glatt temperament och välvisad". Inte mycket här som är "fel", utan det mesta är ju positivt. Pälsen är inte alls i skick och har ju som jag tjatat om tidigare, en alltför blek färg också för tillfället. Men annars är hon alldeles fin! Excellent på en specialutställning som den här är minsann inte illa alls, även om hon nu blev utan CK för dagen.

Som avslutning ingick hon i den vinnande uppfödargruppen från kennel Goblinwalley. Från vänster ser man Ikaros (Toscas pappa, bästa hane och BIR), Clinton (Toscas bror, som blev 2:a bästa hane), Tosca själv och så till sist Debby (Toscas syster och 2:a bästa tik idag).

Fina hundar, eller hur?! Domare var Linda Näslund från Östersund.

Nu är vi (eller åtminstone jag) väldigt trött(a), men har varit ute och kört några rallymoment. Tosca, den stollen, var galen och glad, fastän jag trodde att hon skulle vara lite omotiverad efter en lång dag. Vi gick en sväng i skogen och hon har ätit kvällsmat utan större knussel. Nu ska vi sova och ladda om inför morgondagens rallylydnadstävling med Klubbmästerskap för briarder.

Bilderna från dagen tackar jag min kompis Jonna Jonsson för, ni vet hon med mopsarna. När det var körigt i köket var hon där och stöttade med en klapp på axeln och några goda, väl valda ord. Det var guld värt! Kameran hade hon med sej också.

Och nu är jag och det här blogginlägget som rubriken säger. Slut.

Kommentarer

  1. Du är duktig du! Vilken tur att de där briardmänniskorna har en sådan tillgång. Bara de uppskattar det...!?

    Tosca är också duktig - och vacker! med eller utan benbitar i sporrarna.

    Lycka till idag - hoppas det blir liiiite lugnare!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack. Jo, jag har fått en del uppskattning och jag har framfört mina synpunkter på hur upplägget såg ut på lördagen. Så förhoppningsvis blir det inte likadant nästa år. För så bra funkade det, att nästa år redan är bokat och klart på samma plats... *ler*

      Radera
  2. Det var fin kritik! Roligt att se flera i kullen tillsammans. Charmigast är ju Tosca, förstås, så glad och tillgänglig, alla faller ju för henne.

    Inte helt ok att du nästan missade entrén och inte hann med "slutfinishen", fast hon ser väldigt välborstad ut där du springer framför uppfödaren - du hade verkligen gjort ditt med råge redan genom att baka så mycket. Toscas ljusa färg är vacker, liksom brorsan Clintons. Debby ser rödast ut och det är också fint, färgnyanserna borde bejakas i stället.

    Sammantaget blev det ju i alla fall ett strålande resultat för uppfödaren. Hoppas på att få se fler härliga briarder på söndagen!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Debby har klart snyggast färg, men Tosca kommer nog att tappa sitt blekaste "ytterhår" och där under har hon en vacker, gyllene färg. Inte röd, men guld. Gruppen var jämn och fin rent exteriört och det skulle vara kul att läsa kritiken. Den kommer att publiceras så småningom, så jag håller väl utkik! *S*

      Tosca tillhörde definitivt de gladaste, spralligaste (och möjligen kanske minst "uppfostrade", men det är så jag vill ha henne) hundarna denna dag.

      Radera

Skicka en kommentar