Tillbaka till verkligheten

Efter helgens utflykt till den där lite glassigare världen i form av tävlingar hit å dit, så återvände vi till Verkligheten i Mellansjö fram emot kvällskvisten. Nästan all snö är borta och isen har börjat lossna på sjön. Såååå härligt! Skotern ser en aning felparkerad ut där den står *S*

Ut i skogen med all päls svajande som plymer runt den lilla damens kropp. Vacker som få, men passar nog ändå allra bäst här. I skogen, glatt springande efter pinnar och kottar och så en och annan attack på sin matte, morrande hängde hon i mina jackärmar. Knas-fia!

Pinnar är kul. Pinnar som sitter fast är nästan ännu roligare. Här står hon och försöker slita loss nån rot av nåt slag. Gick ju "sådär".

Skogen är full av lösa pinnar, men som sagt var... sitter de fast är de ännu mer intressanta. Här är det nån lång stubbe som behöver avverkas precis just nu.

Med öron på svaj, som Dumbo ungefär, skulle nog Tosca kunna flaxa sej iväg genom luften om hon ville.

Hittade ett gott gammalt ben med lite ruttet "gojs" på, men kom ändå snällt när jag visslade på henne. Jodå, hon blir alltmer hörsam och följsam, även om det saknas mycket ännu.

Finast är hon, hur som helst!!

Tyvärr känner jag mej tvungen att lägga till den här bilden också. Från vår kvällsprommis vid halvtio-tiden. I och för sej fortfarande så ljust att det gick att fota med mobilen... men vädret?!? VÄDRET?!?!??!?! Jodå, som man ser, det har snöat och haglat en bra stund. Helt i onödan, om man frågar mej.

Kommentarer

  1. Ja, det var onödigt! Men det ser ut som sån där skånsk snö - som försvinner lika snabbt som den kom. Vi hoppas på det. Och isen...hoppas den försvinner lika snabbt!

    För övrigt är det en vacker skogsmulle-Tosca!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tyvärr var det kallt och hade kommit ännu mer under natten, så alldeles på direkten försvann den inte.
      Tosca gillade verkligen att komma till Mellansjö, njöt i fulla drag i "sin" skog!

      Radera
  2. Glad i pinnar är hon minsann, Dumbo och härliga skogsstigar hittar ni.
    Här är det så skrämmande torrt att jag välkomnar varje snöflinga med stora famnen.
    Det märks att fröken Trollhår är i sitt eget paradisrike däruppe i Mellansjö.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Pinnar och gamla skelettdelar... mums! Det där är Idas Hata-stig, som Tosca än så länge tycker är heeeelt okej. Så bra, för den är nära hemma i Mellansjö och lite lagom lång (eller kort, om man så vill) för en vanlig liten rastning. Fröken Trollhår... ja, det var ett passande namn, minsann!

      Radera

Skicka en kommentar