En onsdag

Otroligt häftigt ljus idag när solen försökte tränga sej igenom dimmorna över både berg och hav. Nån kamera hade jag såklart inte... och att fota genom en smutsig bilruta med mobilen... tja... om jag säger att resultatet inte precis motsvarar verkligheten så har jag inte överdrivit iallafall.

Medan hussen är på vårdcentralen tar vi en prommis längs Ljungan. Träffar en kvinna med två små vidhängande trevliga hundar, som gärna skulle vilja leka med Tosca. Tosca hade inte haft något alls emot det, men omgivningarna var lite fel (gamla E4-an alldeles i närheten).

Gullig är hon, den guldiga!

Det är mörkt nu, men det blir ljusare igen... som det står i sången. Reflexväst på, pannlampa och broddar... men sen kan man ge sej ut på Klampen i mörkret utan större bekymmer.

Och för den som känner för lite julstämning kommer här hela texten:

Tänd ett ljus och låt det brinna, låt aldrig hoppet försvinna,
det är mörkt nu, men det blir ljusare igen.
Tänd ett ljus för allt du tror på, för den här planeten vi bor på.
Tänd ett ljus för jordens barn.
Jag såg en stjärna falla, det var i natt när alla sov.
Jag tror jag önskade då att du var nära.
För en minut sen brann den en sekund, sen försvann den var det bara jag som såg?
På radion sjöng dom om fred på jorden, jag ville tro dom slitna orden.
Tänd ett ljus…
Jag fick ett kort från Wyndham, jag visste inte var det låg.
Jag såg på kartan, du är på andra sidan jorden.
Men det är samma himmel, det är samma hav, och stjärnan som jag såg,
föll för allting som vi drömmer, föll för att vi aldrig glömmer.
Tänd ett ljus…
God jul och gott nytt år!
Lova va“ rädd om dig själv, det är den hälsning du får.
Tänd ett ljus och låt det brinna, låt aldrig hoppet försvinna,
det är mörkt nu, men det blir ljusare igen.
Tänd ett ljus för allt du tror på, för den här planeten vi bor på. Tänd ett ljus för jordens barn.
Åh. Tänd ett ljus för jordens barn. Tänd ett ljus för jordens barn.


Bamses Bollar hade utförsäljning nyligen och jag passade på att köpa lite julklappar till mina fyrbenta kompisar. Men den här mega-leksaken fick Tosca som Onsdagspresent idag. Jo, för onsdagspresenter är vääääldigt trevligt att få. Tror jag. Jag har nog inte fått någon själv nångång.

Tosca var dock inte särskilt entusiastisk, utan snarare skeptisk. Vad tusan är det där??

Leksaken har fyra pip, prassel inuti och ett grymtljud. Men Tosca nosar och smakar bara lite försiktigt på den...

... och är föga imponerad. Hoppas att hon gillar den bättre en annan dag!

Kommentarer

  1. Ljusfenomen är så fascinerande!

    Välutrustad är du på mörkerpromenaderna, minsann. Är det den där starka pannlampan du fick i julklapp för några år sedan?

    Snart blir onsdagspresenten poppis, ska vara bli lite smutsig och stinkande först! :D

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jajamensan, den lampan är det. Den är riktigt bra!

      Och ja, jag tror att presenten kommer att uppskattas nån gång. Fast än så länge ligger den bara här och hon ägnar den ingen som helst uppmärksamhet.

      Radera
  2. Tur att den guldiga finns och lyser upp novembermörkret :-)

    Onsdagpresenten är ju onekligen lite stor och läskig och allmänt obegriplig, man får väl ha chans att vänja sig...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tänk, att precis så har jag tänkt flera gånger på sistone. Att det är tur att den guldiga är just guldig... när själva världen är så svartvit i övrigt!

      Presenten var jättekonstig, tyckte Tosca.

      Radera

Skicka en kommentar