Vilken dag!

Klockan ganska tidigt i morse, medan det fortfarande var nästan mörkt, infann jag mej på klubben tillsammans med Tosca. Vi var först på plats, men strax kom det fler blivande specialsöksinstruktörer och deras projektekipage samt deras lärare och dagens examinator.

Jo, för nu var det ju dags för examination för Ann och hennes "kollegor". Lite pirrigt för både instruktörerna och oss hundförare, tror jag. Jag själv ville så gärna att det skulle gå bra för Tosca, så att alla fick se hur otroligt bra Ann har varit, som lärt oss allt vi kan (bokstavligen talat) om nosework. Och Ann, ja hon var förstås lite nervös för sitt...

... men, såklart, gick det jättebra för henne på den föreläsning hon höll som första del i slutprovet. Sen knöt hon samman teorin med praktik och gick ut och gjorde tre övningar med mej och Tosca.

Tosca var taggad till klospetsarna, helt överlycklig över att det var sååå många människor där som helt uppenbart hade kommit endast och enbart för hennes skull. De stod ju där och bara väntade på just henne!!! *S* Fullkomligt stollig var hon, drog i kopplet, skällde lite och busigare vovve har man väl sällan skådat. Hon fick börja med att nosa av folket, som på ett MH ungefär. Hon hoppade och skuttade på dem, bar sej åt som den galning hon är.

Sedan... genomgick hon en personlighetsförändring av sällan skådat slag. Jag satte ner henne lugnt och sansat, strök henne över näsan, frågade henne om vi skulle nosa? och klappade henne lite på bringan. OCH så var hon igång!!! Nosade av sitt område så alla kunde höra sniffningarna, klättrade på utemöblerna, där Ann hade lagt en madrass som störning, charmade alla genom att lägga sej däruppe på bordet och titta lite på publiken, nöjd med sej själv. Så småningom nosade hon reda på sin doft, som satt mitt på väggen... en brun möbeltass på brun vägg, syntes inte alls. Järnspikar! Vilken vovve!


Ett sök på marken, på en plats där massor av hundar använt gräsmattan som toalett och typ alla människor passerar på väg ner till appellplanerna.... inga problem, sa Tosca, HÄR är doften!

Som avslutning fick hon söka på mjukisdjur, en svår övning för Tosca som älskar såna! Hon vill ju så gärna leka med dem, allihop på samma gång. Men efter Anns instruktioner höll jag oss i rörelse och då jag också fått veta var doften fanns, så kunde jag belöna direkt hon visade intresse för den rätt leksaken.

Efter en kort överläggning mellan läraren och examinatorn, så fick Ann beskedet att hon nu var godkänd som "specialsöksinstruktör med inriktning mot nosework". Inte alls oväntat, men väldigt roligt!

Jag stannade kvar under resten av dagen, såg, lyssnade och lärde av alla de andra föreläsningarna och övningarna med respektive hund. Många tankar och idéer att ta till sej och fundera över.

På slutet pratade examinatorn med de nybakta instruktörerna, om hur viktigt det är att möta sina elever med ödmjukhet, bland annat. Och som slutkläm sa han några riktigt vackra ord om "vilddjuret" som inlett dagens övningar och hennes matte. Det vill säga Tosca och mej. Jag blev alldeles generad, men väldigt glad åt det han sa. Oj.

Kommentarer

  1. Jag blir som alldeles rörd. Duktiga ni!!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag också. En liten klump i halsen och vått i ögat, faktiskt. Oerhört stolt över min lilla glada, galna trasselsudd!

      Radera
  2. Klart du ska va' stolt! Den där - det är inte vilken trasselsudd som helst... Vilken lycka att få göra den där uppvisningen inför publik - hon börjar bli tränad på att ta emot folkets jubel, den goda Tosca!

    Så, än en gång grattis - ni är bara bäst!!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Folkets jubel var precis vad hon fick när vi var klara med sista övningen. Hon äääälskar när folk applåderar och hurrar och klappar om henne - ju fler desto bättre! *S* Så det är förstärkning som heter duga!

      Tack för grattis, det värmer gott. ÄVEN om det nu inte var vi som skulle prestera just igår, det var ju Anns examination, så var det ändå jätteskönt att det gick bra. Ser ju så mycket bättre ut för hennes del också då!

      Radera

Skicka en kommentar