Hundmat och hundmöte

Åkte och införskaffade hundmat för cirka tre månader. När vi kom hem såg Tosca såhär nöjd ut. Sötaste frissan på länge!

Här låg hon och hade full koll på lådorna med frysmat, som strax stuvades in i frysen i garaget.

Höll nästan på att trampa på den här stackar'n, som av nån anledning låg död bakom traktorn. Tog honom på en spade därifrån.

Efter ett ganska långt samtal med underbara Ann inför noseworkinstruktörs-examinationen (vilket ord, va?!) på söndag drog vi iväg till skogen. Sandlåde-vägen blev det idag, till Toscas lycka.

Finns inget roligare än mjuk sand under tassarna!

Men mitt i skogen, längs skogsvägen vi följde, stod plötsligt en bil parkerad. Jägare, eller vad? Bäst att koppla, tyckte jag. Så gick vi hela stigen fram, vände och började gå tillbaka...

 ... och mötte den här lilla rackar-terriern. Var han snäll eller var han det inte? Han låg bara där platt på marken, viftade inte på svansen eller nånting. Jag hörde en visselpipa, men han viftade inte ens på ett öra.

Men Tosca viftade på svansen och strax kom han, terriern, på att hon nog faktiskt var en kul brud. Vi fick ju slå följe en bit eftersom vi skulle åt det där hållet och efter bara ett par hundra meter mötte vi fyra personer, som uppenbarligen hörde ihop med hunden.

De hade plockat två stora korgar svamp och under tiden gav sej Nisse, som han heter, iväg på egna äventyr.

Och eftersom Nisse var en glad typ och Tosca är en snäll dito så blev det ett jättetrevligt hundmöte med bus och skoj. Härligt! Och bilen, som stod parkerad, tillhörde Nisse & Co.

Hemma i brevlådan låg ett tjockt, spännande paket med tre nya olika bollar till Tosca. Tveklöst valde hon den med fårskinnsdutt i ena änden. De andra fick jag övertala henne att alls bry sej om. Och iallafall ville hon INTE hålla i själva bollarna, utan bara i handtagen *S*  Får se om det kan bli lite roliga träningsleksaker ändå? Kanske.

Vill också visa de här bilderna. För Tosca är inte bara en tokrolig och galen hund, hon är världens myspropp också.

Gos-hunden! 

Kommentarer

  1. En extrajättemycketkolossalt söt Tosca där överst!
    Mat ända till januari, inte dumt. Skulle också vilja men det finns inte pats för en frys till. Vad blir priset er korv och hur räcker den? Två eller tre portioner?
    Klart att bollen med fårskinn blev populärast! I alla fall när man kan göra en alldeles egen toscligt vetenskaplig jämförelse.
    Trevligt hundmöte men när hunden ligger på lur så där kan ju verkligen inte veta!
    Härliga mysproppsbilder!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag svarar ändå, fastän du har kollat. Det är svårt att veta såhär precis i början, hur mycket hon ska äta. Men jag chansar och ger henne lika mycket som Ida fick när hon var lite yngre; 360 gram x2/dag. Kanske måste jag öka på lite, för att Tosca är en aktiv hund. Å andra sidan har hon inte fått jättemycket torrfoder heller, trots att hon far fram som hon gör. Det är ju olika hurdan matsmältning de har och hur de tillgodogör sej mat. Tosca verkar vara en sån som inte behöver massor med mat. Men jag håller koll på hullet, såklart!

      En korv kostar 20 kr. En låda à 400 pengar räcker då i ganska prick en månad. Dyrare än torrisar, ja, men det är det värt många gånger om!!

      Hunden såg skum ut, men visade sej vara snäll. Skönt det.

      Angående bollarna så struntade hon egentligen i dem, det var handtagen som var mest intressanta *ler*

      Radera
  2. Du behöver inte svara om maten, har kollat upp på nätet. Förut fanns det ingen återförsäljare här men nu hittade jag en. Sen var det där med frysutrymme och så att Ankan blev (för) hård i magen av färskfoder och det ville inte ge med sig under under den tid - flera månader - jag använde sån. Men nog gillade hon det!

    SvaraRadera
    Svar
    1. För hård är inte alls roligt heller, lika lite som för lös. Gott är det, det tycker Tosca också och äter frukost utan att jag behöver krusa. Inte hetsäter, som Ida som bara slukade alltihop i en enda tugga, men äter åtminstone. Och det är jag så nöjd med.

      Radera
    2. Tack! Sååå bra att Tosca gillar sin mat med tanke på hur det var innan. Jag skulle verkligen vilja men det får i så fall bli efter Ankans tid i livet. Hu, hemska tanke! Tröstar mig genom att de får mycket annat, som märgben och lever/njur-belöningsgodis.

      Förresten, jag gjorde också egen koksaltlösning till Kalle. Hur enkelt och bra som helst, var bara lite arbetsskadad från mina djurjobb tidigare! :D

      Radera
    3. Ja, det är så skönt varje gång hon självmant stoppar ner huvudet i matskålen. Hon till och med kommer ut i köket, utan att jag ber henne, när det är mat på gång.
      Dina hundar får alldeles säkert bra mat, som de mår bra av. Och det är det enda som är viktigt.

      Och ja, det var ju busenkelt att koka egen koksaltlösning. Kostar inget heller ;) Skööööööönt att tassen läkte så pass fort!

      Radera
  3. Ja se, det var en mys-Tosca! Ljuvlig! Och på första bilden är hon ju söt som en liten... vet inte, Tosca-kaka?

    Skönt att ha jobbet avklarat för en stund!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Gosigast i världen är vad hon är!

      Det blir ett dygn till på jobbet den här veckan, ett "kort-dygn" som kommer att swischa förbi nästan utan att jag märker det. Eller nåt. Men sen är jag långlångledig och ska ägna mej åt härliga hundaktiviteter av alla möjliga slag. Ser fram emot det!!!

      Radera

Skicka en kommentar