Sicken söndag!

Söndag ja... men jag börjar med en bild från igår, lördag. Jag lade apportbocken på golvet och gick själv på toa. Hade nån tanke om att hon kanske skulle plocka upp den och komma efter mej. Jag sa inget, alltså, utan bara lade den där. Att få berömma spontana grejor som hon gör gillar jag.

Fast det blev inte riktigt som jag tänkt mej. Visserligen plockade hon upp apporten, det gjorde hon. Men sen gick hon och lade sej i "sin" soffa och var uppenbarligen mycket nöjd med sej själv och med sitt fynd! *S*


Detta, mina vänner, är den skadade tassen två veckor senare. Man ser var såret har varit, men det är faktiskt helt ihopläkt nu.

Mot alla mina principer och mot Hillevis uttryckliga råd har jag faktiskt använt en kräm i såret. Jag tycker inte att man ska kleta med salvor och sånt i sår, det ska man verkligen inte. Men så var jag på apoteket i ett helt annat ärende och där hade man dukat upp allt möjligt för sårbehandling på ett bord. Bland annat en liten tub med "Sårläkande kräm". Ganska ny produkt, om jag förstod det hela rätt. Funnits sedan i våras eller nåt, tror jag. Jag förhörde mej nogsamt med personalen om hur den där skulle kunna fungera på en sargad hundtass... och även om inga garantier kunde lämnas så köpte jag en tub ändå. Och tänkte att det kan väl inte bli värre om jag använder den iallafall. 

Det har blivit riktigt bra, som synes. Om det beror på krämen eller på att jag har tvättat och försökt hålla så torrt som möjligt, det vet jag inte.

Vad jag vet är att det har blivit mindre med bad och cykling än vad jag kanske hade tänkt. Men saker och ting blir ju sällan som man har tänkt, så är det bara.

 Här är biljetterna jag vann i en tävling på facebook. Vilken makalös tur jag hade!

I Mellanfjärden har jag aldrig varit förut, så bara det var ju roligt! Fin miljö och vackra gamla hus. Röda mattan var utrullad för teaterbesökarna. Och på restaurang Sjömärket intog vi fika i pausen, för mackorna och kaffet och allt det där jag hade packat som matsäck... ja, det stod kvarglömt hemma på köksbänken. Typiskt mej.

Teatern? Jo, den var underhållande för stunden, men lämnade väl inga större spår annars. Men salongen var härlig i en mysig miljö och att få komma iväg på denna lilla utflykt betyder mycket just nu.

 Som sagt var, vacker miljö.

 Spegelblankt vatten och båtar överallt.

En guldig hund som charmade folk till höger och vänster. Alltså, vad är det som gör att kepsbeprydda gamla gubbar plötsligt trollar fram Frolic-ar ur byxfickan och frågar om de får bjuda på Tosca? Eller att finklädda teaterbesökare på andra sidan gatan kommer springande över till oss och frågar om de får klappa hunden och sen busar och klappar och "aaaaldrig har sett en så fin hund?!" Jag vet inte... är det Toscas oemotståndliga charm??

Jag är iallafall som vanligt överpösigt stolt över min ljuvliga lilla fyrbening, som uppför sej så fint i alla möjliga sammanhang.

Hon låg såklart i bilen under själva teaterföreställningen, men var ute före och i pausen.

Golfbanorna hade ett något eftersatt underhåll... men det fanns en fin rullstolsramp ner i vattnet. Sånt gillar jag!

Båten Donna skulle behöva lite omtanke och kärlek, tror jag, men har nog varit en vacker flicka en gång i tiden.

En tur till klubben blev det efteråt. Prommis i skogen och ett litet lydnadspass på plan. Vovven är duktig!

 Och springer fort som tusan på inkallning! *S*

Kommentarer

  1. Åh, så härligt att tassen läkt ihop såååå fint! Bra salva det där, även om jag tror att din noggrannhet gjorde mesta jobbet. Vad stolt den läkta hunden poserar där i soffan med apportbocken!

    Det var inte första gången du glömde den viktiga matsäcken, haha. Tur att det fanns servering där på det charmiga stället. Bästa födan var nog ändå allt Toscaberöm, så roligt!

    Fantastiskt duktig börjar hon att bli också på lydnadsplan!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vattenlöslig kräm, inte alls kletigt och det fick mej att ändå prova. Och nu sitter hela trampdynan ihop och det känns bra, även om vi kanske inte ska "slita" på den alltför mycket nu på en gång.

      Nej, det har hänt förr (att jag glömt matsäcken), men mackorna smakade bra när vi kom hem också *S*

      Radera
  2. Skönt att tassen läkt! Charmig - det är bara förnamnet där hon ligger i soffan med sitt fynd, klart att omgivningen uppfattar hennes utstrålning! Och du - vilken trevlig liten utflykt ni fick, även om fikat va kvar hemma...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Utflykten var verkligen finfin och väldigt välkommen just nu. Tosca är så fin och trevlig och det är verkligen roligt att få vara den som håller i koppeländen!

      Radera

Skicka en kommentar