Livet leker!

Idag slapp Tosca ha långlina på sej och då blev ju livet myyyycket roligare att leva! Här hittade hon en kotte, tror jag, som hon hade så kul med som bara Tosca kan. Kasta och slänga och leka alldeles själv. Jippi!

De här ögonen är jag väldigt förtjust i.

Och den här uppsynen är väl bara helt skön?!

Till och med lite solsken fick vi idag.

 Spruttibangbang, här kommer Kakan!

Glada, härliga, underbara vilddjuret! Lycklig som få.

På eftermiddagen var vi till sta'n och körde ett lydnadspass tillsammans med Emil och Vida. Det här ser väl inte så tokigt ut?

Fast sekunderna efteråt "explosiderade" Tosca, förstås. Men, som jag har sagt så många gånger, det gör alls ingenting. Så här kul ska man ha när man är på plan, oavsett om man är ung eller gammal, två- eller fyrbent! Det är min filosofi. Har man inte roligt tillsammans kan man lika gärna (hellre) lägga ner hela projektet.

 Vad är det här för skojig stil? Lutande tornet i Pisa? *fniss*

 Emil och Vida traskar iväg för lite linförighet.

Så ska det se ut, Emil!

Kommentarer

  1. Haha, jo, det var öron, det! Härliga, härliga vinterbilder på en fri och lycklig Tosca.

    Emil och Vida är också fina ihop. Det är kul med hund!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag kan ju inte "plåga" henne med snöre varenda dag, eller hur??? När hon är så mycket gladare utan.

      Visst är det kul med hund! Emil och Vida lär av varandra och jag peppar lite på sidan om.
      Tosca var riktigt duktig idag också, faktiskt.

      Radera
  2. Härligt att se den glada hunden igen, vilken skillnad! Emil och Vida är oxå jättefina tillsammans, en sån glädje det är i att ha hund!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, vilken skillnad! Och ändå måste jag nog hänga på henne det där snöret lite då och då, på såna ställen där jag kan behöva påminna henne om hur vi ska ha det tillsammans... men det skär litegrann i mattehjärtat att "plåga" henne så...

      Det är verkligen 100% glädje att ha en hund att samarbeta med! Och älska.

      Radera

Skicka en kommentar