Vi tar en dagstur till Mellansjö och väl där ger vi oss ut med sparken, Ida och jag. Det är inget vidare sparkföre, bara två hjulspår på vägen bort mot badplatsen, men bitvis kan man faktiskt åka på ena meden, stående på ett ben. Lite vilsamt emellanåt och det mår jag fint av.
Ida är nöjd med tillvaron, tror jag.
Just vid stigen ner till stranden har det varit en väldig aktivitet. En bil har vänt och någon (några??) har gått på stigen!
Någon har också kapat nån liten tall. Vad i hela friden? Här ska väl ingen vara? Det ska vara MIN stig, min strand... och ingen "får" komma dit. Så det så.
Senare på eftermiddagen bara måste jag fota Ida. Har man en svans ska man vara rädd om den, ser det ut som. En stolsdyna har ramlat ner på golvet och då lägger hon svansen så här snyggt på den *S* Gulligt, tycker jag.
Själv syr jag en tröja med grävmaskinsmönster till lille Alfred. Den blir riktigt fin och jag tror att han kommer att gilla den.
Sture har otur och lyckas med konststycket att välta ner Muurikka-pannan från hyllan i trappen. Den ramlar på ett par glasflaskor med läsk, som står där i svala källartrappen. De går såklart sönder och det är läskeblask och glasskärvor "överallt". Inte så värst vidare kul att ta reda på, men jag gör en insats sedan han plockat upp det värsta. Inte har jag skurat den där trappan särdeles ofta genom åren, men när vi fått in nya dörren i höstas gjorde jag det. Och så nu igen(!). Har väl sällan varit så städat och fint där *S*
Haha, ja nog ska man vara rädd om gladvispen!
SvaraRaderaHejdade mig när du skrev att Sture hade otur och att murikkapannan föll... och såg hiskeliga olycksscener framför mig. Så var det bara lite trasiga flaskor och i sammanhanget var det en lättnad! Han verkar bättre också eftersom ni kunde åka så långt.
Sparken är en god "rullator" och fint väder hade ni igen - här ligger locket envist på - och naturligtvis får ingen annan gå på er stig, haha, så känner jag också!
Det gick ju bra och ja, vi är på bättringsvägen ordentligt. Vädret var inte så fint som det ser ut på bilden, mestadels var det grått och dimmigt ända ner till marken, faktiskt. Sparken är finfin att sitta på och ta igen sej emellanåt, skulle haft en på hemmaplan också.
RaderaHej Cornelia!
SvaraRaderaÅhhh! det som är så härligt att åka spark:) Här går det inte att göra......jo kanske!......om man sätter på hjul *S*. Vem kan det vara som har gått på ER stig och dessutom sågat ner träd!!;) Ajabaja!
Ja det gäller att vara rädd om sin svans;)
Vilken tur att Sture klarade sig bra i alla fall:)) Hoppas Alfreds tröja blev fin:))
Må så gott och var rädda om varann
Kramizar Marie
Det är skillnad på väder och väglag i vårt avlånga land, det är det.
RaderaTröjan blev så snygg, så snygg. Ska fota den på honom när han väl har fått den. Vet inte när vi ses nästa gång.
Ha det fint!