Sture har tid hos tandläkaren idag på morgonen. Ida och jag väntar i bilen medan han är här inne i en dryg timme(!). Sen drar vi iväg till Mellansjö. Det har varit kallt i helgen och vi behöver elda.
Någon har nyligen kört skoter här, rätt över vår tomt. Det gör inget alls. Det ser nästan ut som om man skulle kunna gå i spåret. Vi provar!
Jodå, det håller fint och fortsätter rätt ner mot sjön.
Här är den "huvudlösa" hunden (ser ut som det iallafall! *S*) på väg ut på sjön. Bredvid ligger grannarnas båt. Jag tror minsann att vi ska ta oss en prommis ut på isen.
Men nej! Inte nu! Hunden, som ju är av vallhundsras, får lite splittringsproblem i flocken... hussen har gett sej iväg på sparken. Nu måste vi samla ihop alla igen!
Det har uppenbarligen varit blåsigt väder här också. Massor med skräp har samlats i alla små djurspår som går kors och tvärs i snön.
Vi springer... eller nåja... IDA springer och jag rör mej aningen långsammare ... tillbaka upp mot vägen igen. Passerar en vedhög som håller på att tina fram litegrann i solskenet.
Och här har vi, äntligen tycker Ida, hittat hussen och samlat flocken. Frid och fröjd!
Ett blått snöre som lyser mot den vita snön och den mörkgröna granhäcken får bli sista bilden för idag. Imorgon blir det nog en is-promenad ändå.
Skoterspår är toppen och vi har massor av dem här i Kovland. Fast vi promenerar i dem. Helt plötsligt kan man ta sig ut i skogen mitt i vintern. Skönt!
SvaraRaderaJa, det är härligt. Den tid de bär... när det blivit tillräckligt hårda och innan de hunnit mjukna så man trampar igenom. Hur har du det med hälsporren?
SvaraRadera