Vilken fin dag!

På förmiddagen går vi en rejäl prommis i skogen, Ida och jag. För säkerhets skull tar vi på oss västarna, så inga jägare ska ta fel. Fast vi ser inte till några sådana.

Längre fram möts vi av solen och den värmer mitt sinne och min kind! Så härligt.

Vackert är det med solljus.

Eftermiddagen tillbringas tillsammans med ett stort antal andra Sundsvallsbor i Tonhallen, där vi har förmånen att få lyssna till dessa två duktiga människor. De håller en föreläsningsföreställning på ämnet "Det är väl inte mitt fel att du inte fattar". Det handlar om kommunikation människor emellan och illustreras på ett både roligt och mycket tydligt sätt med både sång, musik, skådespeleri, publikmedverkan, "prat" och bilder.

Väldigt, väldigt bra och tankeväckande.

Tillsammans med mina nya arbetskamrater samt vår chef fortsätter sedan dagen på O'Learys, där vi inmundigar en mumsig måltid, serverad i korg(!). Aningen opraktiskt att äta ur, men smaken var det inget fel på! Prat och skratt några timmar innan vi nöjda åker hemåt i kvällsmörkret.

Man tackar för en härlig måndag!

Kommentarer

  1. Men vilket lyx, både föreställning och middag! Men så har du världens bästa chef också! Fast hon har ju dig oxå förstås, världens bästa Cornelia! :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har ju det, jag! :)

      Du är bra gullig, du, bästaste Annalena!

      Radera
  2. Hallå!
    Tack själv! ja roligt var det det och tänkvärt ......och lite svettigt när hon började gå runt ;)
    Solen kan gärna få komma tillbaka, detta surmörker kan ju göra vem som helst deprimerad!
    kramen AC

    SvaraRadera
    Svar
    1. Absolut svettigt. Särskilt kanske om man satt lite "strategiskt" till på kanten, som du. Själv hade jag ju klämt in mej lite, men kände mej inte säker för det. Hon hade inte direkt några hämningar *ler*

      Surmörker?!

      Jag har just skrivit ett inlägg (pekar uppåt) om Grå november. Sköna, grå november :)

      Radera

Skicka en kommentar