Vidas sista dag hos oss... och ett hologram

Två prommisar hann jag med på morgonen. En före och en efter frukost, den senare på Klampen. Tosca visar tydligt hur TRÖTT hon är på att behöva posera framför kameran i tid och otid *ler*

Att jag behövde rasta så flitigt så tidigt berodde på att jag fått möjlighet och förmånen att få följa med Alfred till simskolan idag. Efteråt fortsatte vi förstås att bada ett bra tag till.

Han har blivit så stor, grabben. Tappat en tand i underkäken, till och med. Fast det syns ju inte på bilden, förstås.

 Strax ska flytön läggas i vattnet och förtöjas med tjocka rep. Alfred fixar lite med repen så länge...

 ... och hjälper sedan till att putta i själva ön.

 Under vattnet.

Självklart hade vi både pannkakor och bastu-bananer med oss. Banan i bastu = bastu-banan.

Efter badet skulle Alfred hämtas av sin mamma. Han tyckte att vi kunde sitta i busskuren av glas och vänta på henne. Där satt han... och tittade på folk som kom och gick bakom honom, på andra sidan vägen.
- Jaha, sa jag. Du ser dem lite som i en spegel?
- Nääääeeee, blev svaret från Alfred (som alltså är fem år), det är mer som ett hologram(!).

Att han har ett ovanligt, och ovanligt stort, ordförråd, är i och för sej ingen nyhet, men man upphör aldrig att förvånas när man resonerar med honom. Allt han kan och vet...!!

 Hem och hämta hundarna och ut i skogen. Många och långa tänder har hon, Vida.

 Här kommer vi!

 Tosca är faktiskt med på den här bilden. Som en liten svansspets längst ut till höger *S*

 Bus-kul!

 Två och en pinne.

Blir naturligtvis lite dragkamp. Tills pinnen går sönder.

Två fina tjej-rumpor, förevigade med mobilen.

Så blev det lite gräv och skoj i den där nya grusgropen. Vida tycker också det är roligt att gräva!