Nosat och sånt

Helt annat väder idag jämfört med igår. Då var det varmt och skönt, soligt och fint. Idag har det varit mest bara grått och vått hela dagen.

Medan jag fotade spindelnät...

... gick Den Vackra och ställde sej vid husväggen såhär. Helt perfekt. Ingen har flyttat på nån tass, lyft nån haka, puttat ner nån svans eller gjort nåt överhuvudtaget. Tosca ser helt enkelt ut så här. Otroligt vacker och Så Rätt!

Lite annat vackert och höstigt.

Morgondopp i morgondimman.

Höst. Tveklöst.

Nosework är en bra grej när matten är förkyld och inte orkar gå så förfärligt långa promenader. Nackdelen är dock att hon måste gå nosework-rundan TRE gånger. Först för att "ladda", sen tillsammans med Tosca och till sist för att plocka bort alla "ploppar" (kvartsstora bitar av möbeltassar med eukalyptusdoft på).

Här började vi. Min tanke var att hon skulle "slå på näsan" direkt och få den första doften meddetsamma. Sen kanske hon skulle få vittring på den som satt lite högre upp, vid presenningen och kunna kliva upp på kanten och ta den. Längst in satte jag en ganska enkel(??) på sågbockens baksida. Den skulle hon få som lite bonus på slutet...

Men, men, det blir ju nästan aldrig som man tänkt. Så Tosca slog visserligen på näsan, men eftersom vinden låg ganska stadigt från vänster, så fick hon ingen vittring alls, utan gick rakt in under taket där och tog sågbocken först. Sökte vidare runtomkring därinne, på grillen och lite varstans...

Vi gick tillbaka och började om, men nä... så förstod jag att det nog är smartare att gå på utsidan, alltså till höger här i bild... för att vinden ligger så, såklart... och då var det ju inga problem alls *S*

Suddig mobilbild, men här står hon och markerar så fint doften som sitter under presenningen.

Här är jag så grymt nöjd med själva sökarbetet, så kanske skulle vi helt enkelt ha slutat här idag? Vi började utanför bilden, i hörnet på baracken där till vänster. Hon sökte av kortsidan först, för det ville hon och sen visade jag henne på här på långsidan. Hon var så otroligt noggrann och kollade verkligen överallt. Alla hål på balken under, hjulet, undersidan på själva vagnen... ja, som sagt var. Överallt. Och sen runt hörnet och fortsatte lika noggrant.

Att hitta dofterna då är ju inte svårt alls!

Fantastiskt nöjd!

Doften satt på nedersta trappsteget men blåste väl omkring lite, kan jag tro. Tosca nosade...

Här tänkte jag givetvis att hon skulle börja söka direkt i trappan och det gjorde hon, delvis, men sen fortsatte hon raskt upp och tog doften på stolpen (kanske fick hon vittring av den redan därnere?).

Det tog en stund att lokalisera doften på trappsteget. Jag försökte att inte styra och hon irrade omkring litegrann, tappade koncentrationen när det körde förbi en bil en bit bort och inte helt "på" hela tiden.

Började söket längst bort i bild. Första doften satt på den vita knuten, men då hade hon inte näsan igång. Tog nästan ett helt varv runt den lilla boden innan hon började söka på baksidan (vänster sida härifrån sett). Sen plockade hon dofterna snyggt på vägen tillbaka istället.

Det där pratade vi om i lördags på instruktörskursen. Att en del hundar behöver lukta av området först innan de börjar själva söket, så jag hetsar inte upp mej över det här, utan tycker ändå att hon jobbade på ganska fint här.

Beröm med röst och godis och så kamplek efter avslutat jobb.

Måste bara dela med mej av den här sköna ringklockan. Alltså... när någon satt i den här kiosken och sålde fiskekort... då räckte det nog med att säga hej, så hörde man att det var en kund där *S* Men en ringklocka skulle det tydligen vara! 

Här fanns det också doft att hitta, vilket hon gjorde utan några som helst problem.

Men... en påminnelse till mej själv... är det smart att ha en SPIK utstickande sådär i ögonhöjd, precis ovanför doften? Nä. Lite säkerhetstänk, tack. Såg den inte överhuvudtaget förrän Tosca var där och letade... Dåligt av mej!

På hemvägen från Mellansjö föreslog Sture(!) att vi skulle åka bort till Västra Medelpads Brukshundklubb och "kolla läget" lite. Så det gjorde vi.

Mycket fin och välskött plan med flera hinder och "gubbar", till och med. Men att hoppa?? Nope, sa Tosca. Hon lärde sej i söndags att det går lika bra (bättre?!) att smita på sidan om hindret som att hoppa över. Så det där får vi backa lite med och börja om... motivera mera. Hoppa ska ju vara KUL! Som allting annat...