9-veckorsvalpen åker till Mellansjö

Vi måste bara till Mellansjö och klippa gräs, så nu blir det nya intryck för nioveckors-Tosca igen. Hon ser inte ut att må dåligt av det, utan upptäcker världen med lugn nyfikenhet. I Lomtjärn stannar vi till för eventuell kissning. Och så passade vi på att gå lite på gungigt underlag, för den här bryggan är inte superstabil, precis.

Inga bekymmer, trots att den (bryggan) är mer än lovligt skev här på sluttampen. Det är alltså inte jag som fotar dåligt, utan bryggan som faktiskt ser ut såhär. Vi vänder och går tillbaka. Följer fint i koppel också, jag blir så stolt över min lilla, lilla hund som är så duktig!

Framme i Mellansjö. Först charmar Tosca vår granne, som såklart genast vill titta på Underverket. Tosca travar frimodigt fram och hälsar vänligt, tuggar lite på de bara fötterna (grannens) och är allmänt bara genomgullig. Sedan är det dags att kolla lite hur det ser ut "hemma hos oss" här i Mellansjö. Ner mot garaget ligger det gamla telefonstolpar. Fantastiskt kul lekplats, tycker valpskrutten och klättrar ner och upp och ner igen *S*

Ena sekunden sitter hon och ser bara så söt ut, i nästa sekund har hon vänt på en femöring och är på väg någon annanstans! *ler*

Vi har en vacker fjäril i rabarbern...

 ... och en hund! *fniss*

För att nu ingen ska tro att vi motionerar ihjäl den här lilla skrutten, så kan jag tala om att den här promenaden försiggick alldeles utanför huset. Det är så spännande med allt nytt, så man behöver alls inte ge sej iväg någonstans. Vi är bara runtomkring hemma och allt går i Toscas egen takt.

Väldigt många kottar där vid stolpen - kul! Och kottar, inbillar jag mej, är lite bättre än stenar som leksaker betraktat.