Cykeltur, dagens soppa, gräsklipparstrul och... äntligen.. Ida!

Vantar på, borde haft en mössa också, när jag ger mej ut på cykeltur på förmiddagen. Tar höger när jag lämnar Tistelvägen och svänger ut på Essviksvägen...

... då kommer jag till den här stigen. Ni har sett den förr.

Fastän jag vet hur det kommer att bli, så ger jag mej ut i skogen här ändå. Genom och över vatten ska jag. Det går bra, jag är torr om fötterna även om jag inte har stövlar på mej.

Rotigt är det också. Och lite senare blir det väldigt stenigt. Jag rullar, bär, kånkar och lyfter min cykel längs det här som kallas för stig...

... och kommer ut i Åkersviken. Här har några suttit i sommar och njutit av värmen och utsikten över havet. Såååå underbart det måste ha varit!

Att jag lyckas cykla upp för hela långa backen från Åkersviken och upp mot Juniskär är helt otroligt. Det trodde jag aldrig, aldrig om mej själv, men en bra cykel har jag. Känner mej ganska duktig när jag är längst upp på krönet och kan glida nerför mot havet på andra sidan.

Kommer fram till småbåtshamnen i Juniskär. Caféet är vinterstängt, men båtar ligger kvar i vattnet. Fint är det.

 Dagens soppa. Ja, soppa idag igen. Gjord på köpta champinjoner. God ändå.

Sture drar igång gräsklipparen och börjar klippa. Jag färglägger färdigt ett stämplat motiv som ska bli till ett kort, sen går jag ut och försöker få igång Klippon. Den strejkar. Vill inte. Jag drar 37 gånger i snöret. Jo, jag räknade! Men den vill ändå inte. Släpar med den upp till Sture, som får göra ett övertalningsförsök medan jag klipper lite med Partnern så länge.

Efter en stund startar Klippon. I samma ögonblick lägger Partnern bara av. Slutar klippa. Slutar gå.

Jag känner mej hyfsat misslyckad. Kan inte starta den ena klipparen, kan inte ens köra den som redan går?!

Jag tar över Klippon och hinner klippa hela tomten medan Sture mekar med gammel-klipparen. Går inget vidare bra för honom, så det slutar med att vi lastar den på släpvagnen för vidare transport till gräsklipparverksta'n i Ånge. Suck.

Och idag lyckas jag sikta in kameran mot favoritmotivet också. Vackraste Ida ligger och kollar husse, när han grejar med klipparen.

Pälsen växer som det värsta ogräs och skulle behöva både kammas och badas. Får ta tag i det endera dagen, tror jag.

Men FIN, det är hon ändå!