Torsdag

Vad hon gör? Hon lokaliserar och apporterar ett stycke arbetshandske, som någon har slängt här i det höga gräset. Så typiskt Tosca *S* En vanlig morgonpromenad blir till en skojig leta-övning, helt utan att jag behöver anstränga mej alls. Fröken Päls arrangerar sina egna träningar.

Dagen ägnas åt diverse ärenden, lunch hos Vickan (mycket rester efter gårdagens studentfirande) och lite ditt och datt. Så på kvällen fick vi ju ta och hitta på nåt kul. En cykeltur?! Jodå, jag har vårt förra försök i gott minne (jag stod på näsan två gånger, ifall någon har glömt), så den här gången blev det gamla skruttcykeln med både fotbroms och Springer. Hjälm har jag alltid.

Allt förlöpte väl. I lugn joggingtakt tog vi oss bort till oljehamnen. Där tänkte jag mej att vi skulle plaska och dricka lite och ha det allmänt mysigt. Tyvärr hade en husbil parkerats där. Och inget ont i det, om det inte varit för att det hörde till två spetsar av mellanstorlek också. De kom vilt skällande, på spetsars vis, den ena ända fram till Tosca. Obehagligt, även om de inte var direkt aggressiva. Tur att Tosca är en så genomsnäll hund.

Nån ägare?? Jo.. kvar vid husvagnen och lite tamt ropande på "Sacko, kom..." Sacko brydde sej inte ett dugg om det. Det syntes inte ens vilken av de två som hette Sacko. Ingen av dem tog någon som helst notis om hussen som ropade.

Så den tänkta badstunden blev betydligt kortare än jag hade tänkt mej. Det var helt enkelt obekvämt att vara där. Tosca tyckte inte alls om att bli omkringsprungen och utskälld, så vi gick därifrån... med spetsarna vilt skällande omkring oss.

Plötsligt uppenbarade sej hussen. Och sa "ojdå" när han fick syn på oss. Och faktiskt sa han "förlåt" också. Fast jag tycker ju att han kunde masat sej ut liiiiite tidigare. Jag menar, vill man inte kolla varför ens hundar skäller som idioter?? Det skulle ju kunnat vara något "värre" än en supersnäll Tosca-kaka!!

Nåja.

Sen cyklade vi hem igen och Tosca gjorde inte minsta lilla antydan till att vilja stanna och klia sej och därigenom orsaka cykelvurpor för sin människa. Nej, nej. Hon joggade så lugnt och sansat och fint invid cykeln, helt exemplariskt.