Andra hållet och besök

Idag gick vi "den där leden" från andra hållet. Då börjar man vid den här skrothögen vid entrén till fina, gamla Ovansjöparken.

 Där finns det några små hagar, som man kan parkera sin häst i. Om man har någon.

 Det är väl skyltat. Väldigt svårt att gå fel.

 Fina, fina blommor.

 Här hade vi gått 3 km.

Tosca var "lufsig". Ingen vidare fart i henne alls. Vilket visade sej på kvällen sedan också. Då ville jag träna rally, men det hade inte Tosca nån vidare lust med. Lite seg idag, helt enkelt.

Lyckobäcken... jo, jag tackar jag. Det betyder att här blir stigen till en ett par hundra meter lång geggamojja-väg. Ingen bäck alls. Bara lera och dynga. Briardfötterna blev helt svarta.

Men sånt här tycker jag är kul. En balja och några ankor och en groda. Skylten säger "KVACK. Här vaktar vi". Hihi.

Jo. Visst är det plast. Det är det. Men kul iallafall.

 Och jodå, Tosca var fortfarande med!

 En slags besöksräknare. Ta en sten och lägg i hinken. Det gjorde vi, såklart.

Här hade vi alltså kommit till Mitten på leden, ca 4 km, och vi vände och gick tillbaka samma väg. Leden går ju alltså inte "runt" utan från ett ställe till ett annat. Och har man då ställt bilen i ena änden, ja då får man snällt gå tillbaka och hämta den.

På tillbakavägen hittade Tosca en fin liten bäck att tvätta fötterna och dricka lite vatten i. Så det gjorde hon.

 Och här hade vi nått Mål.

På kvällen kom Vida för att sova över hos oss. Här tänkte jag mej en fin selfie på mej och hundarna. Jag skulle sitta där i mitten. Det sket sej, skulle man kunna säga. Jag försökte ett par gånger, men ingen var samarbetsvillig och jag lade raskt ner projektet.

 De är ändå snyggast utan mej!

Lite bad och plask blev det också, men tyvärr bara i koppel.

Nu är det God natt här hos oss!

Kommentarer

  1. Fina tjejer. Visst är det härligt med två hundar tillsammans?!

    Att inte renhållnings-Tosca plockade upp dom där vaktankorna -man kan ju lätt tro att dom ligger där och skräpar. Eller? Hon klarar kanske av att läsa skylten oxå, prinsessan? Fin natur har ni däruppe!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hihi. Jag skrev precis just det som svar på din förra kommentar. Att det är så härligt med två!

      Hon är knepig, städtjejen. Hon noterade inte ens att de fanns där, ankorna och grodan. Struttade bara förbi och struntade högaktningsfullt i dem. Hon gör uppenbarligen skillnad på skräp och "konst", eller vad det där nu kan räknas som.

      Fin natur är det, jajamensan. Och roligt att gå på nya ställen. Den där leden har funnits i många år nu, men jag har aldrig gått där förut. Snart ska jag engagera någon som kan hämta mej vid ena eller andra änden, så kan vi gå hela vägen. Det vore skoj!

      Radera
  2. Du tog väl två stenar? En för hennes kungliga höghet och en för tjänarinnan! 😜
    ibland är det så skönt med leder. Fast nu måste ni faktiskt skaffa en häst också, så att du har någon sån att parkera!
    Härlig bild där "Lady och Lufsen" blickar ut över vattnet!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Någon häst blir det inte, trots att det finns parkeringar för dem. Och självklart lade jag i två stenar. Vi var ju två!

      Radera

Skicka en kommentar