Alla dessa vinster

På morgonen kom en leverans med godispåsar från Doggy. Dem har jag vunnit för att dela ut till mina klubbkompisar i Njurunda på nån tisdagsträning framöver. Väntar bara på att appellplanerna ska tina fram så att vi överhuvudtaget kan ha någon träning.

Sen åkte vi till skogen, där Tosca givetvis hittade en Prima Pinne. De börjar ju iallafall tina fram, till vissa fyrbentas glädje. Medan vi gick där och strosade i duggregnet (jo, för idag regnade det faktiskt litegrann) fick jag ett grattis-meddelande från en annan fodertillverkare. Nu hade jag vunnit en godisväska och en vattenflaska med inbyggd skål, att vattna hunden med. Så trevligt! Under konversationen, då jag lämnade adressuppgifter osv, så lade tjejen till lite provpåsar av deras spannmålsfria foder också, som kräsna fröken Tosca kunde få prova(!).

Och när vi kom hem kom ett sms som talade om att jag kunde åka på ICA och hämta mitt paket... som innehöll två blommiga fina påslakanset, som jag OCKSÅ vunnit. Detta är helt galet, faktiskt.

Sen fick jag en oemotståndlig lust att trampa lite cykel och låta Tosca springa lite. För att inte förstöra tassarna på henne bestämde jag mej för att bara cykla 2 km. Det sliter med allt grus som ligger längs vägkanterna och så har ju tassarna bara gått på mjuk snö i evigheter nu. Med den utgångspunkten tänkte jag att jag skulle kunna cykla på min bästa cykel, den som inte har någon Springer och inte heller någon fotbroms. Tosca springer ju så fint vid sidan och drar aldrig nånting alls... så det skulle nog funka, tänkte jag.

Baxade upp cykeln för källartrappan, för ut genom garageporten kan man inte komma, där är det fortfarande metervis med snö. Sture hjälpte mej att pumpa däcken med kompressorn som står i hallen för att det är lite pyspunka på traktorn. Puff, puff, så var det gjort, lätt som en plätt.

Så gav vi oss iväg. Tosca travade precis lika fint som hon brukar, snyggt och prydligt vid sidan om cykeln. Inget drag och inget tjafs. Det var såååå härligt! Ända tills hon bara måste klia sej. Joho, det måste hon. Nu. Genast. Det var kanske en kvist eller ett hårstrå som låg fel på Prinsessan, vad vet jag. Hon slog i alla bromsar hon hade, satte sej på rumpan direkt ur det fina travandet... pang! Tvärnit! Och eftersom jag hade kopplet i höger hand, så bromsade jag med vänster. Vänster hands broms påverkar framhjulet, så det blev en precis likadan tvärnit på cykeln... och jag flööööög över styret och rätt ner i asfalten. Landade hyfsat mjukt på vänster lår på något vis och gjorde inte illa mej så värst. Bara lite omtumlad och öm här och där.

Borstade av mej det värsta och konstaterade nöjt att byxorna iallafall inte fått några hål. Bra, det är ett par av mina favvobrallor. Upp på cykeln igen och travade vidare. Nemas problemas. Fast alldeles strax kliade det på Tosca IGEN och proceduren upprepades.

AJ. Och så några andra väl valda ord. Satan i gatan, som jag slog i huvudet. Så bra att jag använder cykelhjälm. Ont som bara den i hela vänstersidan, några skrapade knogar och ett kindben i närkontakt med asfalten den här gången. Men fortfarande inga hål på byxorna iallafall.

Nu funderade jag allvarligt på om jag kanske skulle leda cykeln hem igen, för det verkade inte riktigt vara "min dag" idag. Men det lät för trist, så efter moget övervägande klev jag på min stålhäst igen och så cyklade vi resten av vägen utan missöden. Väl hemma parkerade jag cykeln och så tog vi en promenad ner till Klampen i lugn och ro. Lite skakig och öm, men relativt oskadd.

Framöver får det nog ändå bli gammelcykeln när jag cyklar med Tosca. Den har som sagt var fotbroms och Springer, två bra tillbehör vid hundcykling. Jodå, jag vet det. Men vi skulle bara cykla lite, ju..!

På kvällen vann jag ett par biljetter till Leva & Bo-mässan i helgen. Igår var jag och hämtade fyra likadana biljetter. Nu gäller det att hitta ett gäng kompisar som vill gå också *ler* Otroligt är vad det är.