Veckans värsta...

I förrgår var det strålande väder... sol och kallt och fantastiskt vackert. Sen slog det ju om och nu är all snö blytung och blöt. Jag ångrade mej rätt ordentligt när vi kommit en bit ut i skogen och vi plumsade fram genom det här... men envis är jag ju, så vända..?? Nänä. Här skulle det bara gås just precis den runda jag hade bestämt mej för. Så det så. Och Tosca for fram ungefär som vanligt, medan mina fötter sög fast och slirade omkring för varje steg jag tog.

 - Över här, matte? Det forsar massor med vatten där under...

Smalt och halt, men både jag och Tosca tog oss över.

Vid nästa bro hade vattnet stigit så att själva bron låg under ytan. Det tyckte Tosca var rätt mysko, men när jag gick (och höll på att sätta mej på rumpan, för på själva brädorna var det is.. och sen vattnet ovanpå... hu!) så kom hon också. Här var det ungefär två kilometer kvar och jag var så trött, så trött i benen, hade gått ner mej i några surhål också och var totalt dyngsur ända in på skinnet. Sicket väder?!

Men jag kan tala om att det var skönt att komma hem sen. Och Tosca är väl tämligen välmotionerad också och kommer nog att ligga nöjd ett tag, åtminstone tills hon har torkat och vill gå ut nästa gång *S*

Bilderna är tagna med Stures antika gamla mobil av märket Sony Xperia och varför de är så "luddiga" i kanterna vet jag inte riktigt, men gissar på imma på linsen.