Snopen

GÅR ju inte att fota med mobilen nu, jag vet ju det och ändå försöker jag...

 ... och detta blev ju inte så mycket bättre, det. Vi hade hur som helst en mysig promenad i skogen på eftermiddagen, efter att förmiddagen ägnats åt julbestyr, besök hos frissan och andra nödvändigheter.

När vi kom hem från skogen kom posten. Brevbäraren bemödade sej att kliva ur sin bil och komma och ringa på för att få det här brevet kvitterat som mottaget av mej. Märkvärdigt värre med post från Storbritannien, minsann.

- Men det var inte mycket till brev det där, tyckte brevbäraren och nog var det både platt och lätt...

 ... men att det skulle vara TOMT?!?! det hade jag inte räknat med. Inte så mycket som en papperslapp låg det däri?! Tala om att jag kände mej snopen.

Det skulle varit en sån här strumpa med Vidas namn och fylld med fina hundgotter. Jo, för jag hade turen att vinna den här tävlingen för ett tag sedan. Och önskade då att det skulle bli en julklapp till Vida från Tosca. Men något har blivit kolossalt fel på vägen. Så himla synd, för det hade varit kul att överraska med en sån där fin grej!

Tur att jag kunde hämta ut dessa också idag. De är ju fina. OCH i rätt storlek, både till mej och till Emil (ja, varsitt par, alltså). Det är Footway som tog sitt förnuft tillfånga och skickade ersättningsdojjor istället för dem de lottade ut och som inte fanns i rätt storlek. Bravo. Ganska sköna var de också, jag provgick dem på kvällsrundan. Emil får sina imorgon, när han fyller 18 och blir myndig, stora karl'n.

Även en fin, fin tröja i merinoull fick jag som vinst idag, från ett annat företag. Tur som en tok. Jag börjar nästan bli van?! Den fanns i flera färger och jag valde en blå (det fanns inte röd, annars är det min favoritfärg).

Kvällen i övrigt ägnades åt hundbad. Eller dusch, då. Och föning och borstning och kamning, så nu är fröken Päls verkligen en fröken PÄLS. Så fin, så fin. Ska ju resa bort på söndag och då ska man väl vara vacker, kan jag tänka.