Springis

Man kan ju undra varför jag låter henne klafsa omkring såhär? Svaret är enkelt: för att hon tycker om det, såklart.

Underbara kabbelekor.

 Galningen springer fort...

 ... jättefort!

Sen kom en bekant till oss, en farbror som vi mött flera gånger, gående där borta. Men jag hade varit smart och släppt Tosca i den där fantastiska hagen mitt i skogen, ni vet. Så fastän hon skällde och levde rövare, så var farbrorn i tryggt förvar på andra sidan staketet. Ha! Inte gick hon ända fram heller.

Och ärligt talat, han såg en gnutta skum ut idag... iklädd reflexväst, handskar och solhatt av Beppemodell. Lägg till detta ett par gåstavar och ni har honom framför er. Tosca tyckte att han skulle skällas ut efter noter. Och han... ja, han sa bara "Hej Tosca, vi har ju träffats förr!". Skönt med sansade människor.

Strax efteråt var Tosca lika glad igen och fortsatte att springa och springa. Jag tror att hon tränade lite för kvällens övningar.

Efter gårdagens bilstädning kändes det som om vi borde unna pärlan en utvändig tvätt också. Tanke och handling blev ett och bilen fick sej en spa-behandling. Sture är genomförkyld, jag har ont både här och där, så vi (jag!!) bestämde att vi skulle kosta på oss 200 kr och få någon annan som gjorde det åt oss. Fint blev det. Noggrant, handtvättat och sedan torkat med sämskskinn. Hela bilen! Dessutom öppnar de alla dörrar plus baklucka och torkar rent i alla skrymslen och vrår. Och, fastän det heter utvändig tvätt, så tar de ut mattorna fram och spolar av dem (jag tvättade dem visserligen igår...), polerar vinylen runtom fram i bilen (dörrar och instrumentpanel och framme vid rutan)... ja, kanske har jag glömt nåt också. Men för tvåhundra pengar?! Jo, det är minsan värt att slippa göra det själv. Kvitto får man också, ifall någon undrar.

 Den lilla skylten visade oss till höger på kvällens aktivitet - Springis.

Här skulle man anmäla att man kommit och skriva sitt namn på en lapp, som sedan lades i akvariet. Tosca inspekterade allt mycket noga. Vi hade föranmält oss och fick därför en liten goodiebag också. Femtio kronor kostade det att delta i detta välgörenhetslopp till förmån för Sundsvalls djurhem, i arrangemang av ArkenZoo.

Kön ringlade sej lång och Tosca var absolut helt övertygad om att samtliga hade kommit dit för att prata med henne (de tvåbenta) alternativ leka med henne (de fyrbenta). Hon var tämligen sur på mej för att jag inte riktigt delade hennes åsikt om detta.

Man kunde välja mellan att springa 5 km eller promenera halva sträckan. Med tanke på min sketna kropp så fick det bli det sistnämnda.

Vida var där!!!! HURRA!!!!

Och Vickan tillhörde de lyckliga som hade tur i utlottningen av en hel massa finfina priser vid målgången. Fru Fortuna hade uppenbarligen helt och hållet missat att jag också var där, för turen var inte på min sida. Men vad gör det? Vi fick ju en trevlig promenad och det samlades in sköna tusenlappar till behövande djur.