Ny vecka

Ny vecka. Livet traskar vidare, trots att nån galning kört ihjäl folk och en hund på en gågata i Stockholm. Så totalt meningslöst och oerhört sorgligt. Tacksam för att det inte blev fler dödsoffer... det hade ju kunnat gå precis hur illa som helst. Nu, nog om detta. Medierna är översvämmade av detta och jag har ju ingen blogg som gör några inlägg i samhällsdebatten, precis. Här läser man mest om Tosca och en gnutta om mej ibland.

Just idag var det dags för hussekoll på vårdcentralen igen och vi tog en sväng på Kvissle under tiden. Klockan var så tidigt att nästan inga människor hade vaknat? De var iallafall inte ute. Istället fick vi titta på oss själva i skyltfönstren *S*

Allt var bra med hussen och när det var konstaterat åkte vi vidare till skogen. Valde "Cykelvägen", ett något missvisande namn, då stigen är stenigare och backigare än de flesta av "våra" vägar. Men den med gott minne kommer ihåg att vi en gång blev ikappcyklade av en kille på mountain bike här och då fick stigen sitt namn.

Det blir ju bättre så småningom. Mindre stenigt alltså.

En briardägare på FB har lagt ut en sån söt bild på sin hund, tittande ut från dörren på ett ånglok. Jag tänkte att vi skulle göra nåt liknande... men ångloket vid Svartvikskajen var ordentligt låst med kedja och hänglås, så...

 ... det fick bli en tur på dressinen istället *S*

Fram emot kvällskvisten tänkte jag att jag skulle ta ett rejält nappatag med Toscas päls. Det är sisådär tre veckor sen jag schamponerade henne senast och så har ju Vida varit här och tuggat på henne... pälsen ser ut därefter, förstås.

Tosca själv var inte speciellt intresserad av nån pälsvård. Hon pressade ner kroppen i soffan och lyfte (strax efter att jag fotat) bakbenen och visade tydligt att hon minsann tänkte sparka mej om jag kom med nån jä*la kam! *S*

Men även om det inte är hennes absoluta favoritsysselsättning att bli friserad, så finner hon sej snällt i allt jag hittar på och emellanåt tror jag faktiskt att hon tycker att det är lite mysigt, till och med.

Långt senare hade det blivit så mörkt att mobilen inte alls kunde fokusera och skärpa sej...därav bildkvaliteten här. Men man ser ju iallafall högen med ull...

Hittade också årets första fästing. Bläh.

Och medan jag pillade med pälsen stod en deg på jäsning i köket och blev till tjugofem goa, grova thekakor.