Mitt i veckan

Tosca fyndade en pantflaska på morgonpromenaden, som fick blir relativt tidigt eftersom jag skulle iväg på ett jobbmöte på förmiddagen.

 När jag kom hem igen blev det en promenad ner till Klampen.

Eftersom det stod en bil på parkeringen och bilens "invånare" kunde befinna sej precis var som helst så fick det bli en koppelpromenad.



 Tror minsann att det blir vår!!

På rallyträningen på kvällen firade vi Toscas 97 poäng med kaka. Tosca-kaka, såklart.



Mina träningskompisar. Men jag får skämmas litegrann, för papillonen Gibson kom inte med på bild. Trots att han minsann fyller 3 år precis just dag. Fy på mej! Men Grattis Grabben!! Tosca kom inte heller med på bild, men det har sin naturliga förklaring, då det är lite svårt att träna och fotografera sej själv samtidigt. Jo, jag kunde bett nån annan. Men det gjorde jag inte.

Hur som helst så var Tosca duktig! Pigg och glad och "i gasen" från början, lite tröttare mot slutet. Men jag tränar ju aldrig någonsin så länge annars, så det är inte heller så konstigt.

Kommentarer

  1. Åh! Var det det som Toscakakan var till för!!! Vilken tur att hon heter just Tosca och inte Pepperoni, t ex!!!

    Gibson är ju en fjärilshund och fladdrade väl iväg, undan kameran med en stor bit kaka, bara åt sig själv!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Man väljer väl sina hundnamn... eller...?! *S* Jag har faktiskt funderat på andra namn med samma tema, om hon skulle få en lillasyster. Ambrosia och Mazarin, till exempel. Men hur jag än funderar så hamnar jag ändå bara på Smulan. Kakan och Smulan... det skulle väl vara nåt. Lite i stil med Kalle och Ankan, liksom *S*

      Gibson tränade och tränade igår och var såååå duktig, så han hade nog inte ens tid att äta kaka, tror jag *ler*

      Radera
  2. Toscakaka, jo jag tackar jag!

    Men, lillasyster? Deeet låter spännande! Självklart behöver ni en liten Mazarin-Smula :-D

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej nej. Vi ska inte ha nån smula i det här huset på länge, länge än. Det är fullt upp med en Kaka. Men jag tror inte att jag vill bli helt utan hund en gång till i mitt liv, det var fruktansvärt när jag miste Ida och det var helt tomt i huset. Så... NÅGON gång... om flera år kanske... då...

      Radera

Skicka en kommentar