Söndag

I morse fick Alfred syn på en liten tavla, som jag har hängande i hallen. Motivet är min första briard, Turboline's Blaze Girl. Han undrade vad det var för en hund och jag svarade att det var min första briard.

- Är inte Tosca en briard? frågade Alfred då och det kunde jag ju inte förneka.

Han bad mej då ta ner tavlan från väggen, tog den med sej ut i köket, där Tosca stod och åt frukost. Han strök henne över ryggen... och sa eftertänksamt att "nej, det är inte samma... Tosca är liksom gulare..."

Jag förklarade att briarder kan ha olika färg. Svart, "den här gula som kallas fawn" och det finns också gråa briarder.

Han kommenterade inte det något mer, men jag såg på honom att han tyckte att det var ganska konstigt. Så hängde han tillbaka tavlan på väggen igen och så pratade vi inte mer om det.

Halv nio var Alfred duschad, ombytt och klar att hoppa i bassängen för trekvarts simskola. Han har "flyttat upp" en grupp den här terminen och nu är man i stora bassängen, där inga barn bottnar. Jag måste säga att jag är lite imponerad av de två simlärarna (ungdomar) som på ett bra sätt aktiverar de elva barnen ett så pass långt pass utan att det går på tok nån gång. Bra jobbat!

 Och KUL har de också, barnen! Så här tycker Alfred om simskola.

 På slutet fick de hoppa framåt och bakåt och "falla" åt sidorna. Jätteskoj, tyckte alla eleverna.

Jättekul tyckte även Tosca att det var när vi kom hem igen, för då gick vi ut och busade i snön som fallit under natten. ÄNNU mer snö. Suck.

Alfred hade med sej "snöbollsgörare" som vi testade med lite varierande resultat.

Efter våffellunch åkte vi inte till sta'n och gick på bio. Såg en ny film om Bamse, lagom läskig och spännande och bra. Alfred ville köpa popcorn. En stor. Och det fick han ju, förstås. Han var väldigt nöjd med att han inte orkade äta upp allt, för då kunde han ju ta med hem till sina föräldrar, som han uttryckte saken. Gissar att de uppskattade det! *S*

På hemvägen stannade vi till här. Men NEJ. Jag kommer aldrig att släppa Tosca i den här hundrastgården, som är vad vi i Sundsvall erbjuds av kommunen... jämfört med Hillevis Hågahage är den ett stort skämt. Underlaget består av grovt grus, typ små stenar och "inredningen" av två betongrör och nån sittgrupp, se bilden. Usch å fy. Men man kan promenera på utsidan, komma bort till vattnet vid Sundsvallsbron och gå där en bit innan man genar in på Ungdomsfältet, där hundar också är välkomna. Så det gjorde vi. En kort prommis, bara, innan vi åkte och tankade och for hem.

Langos till middag. Har längtat efter detta i flera veckor men det har inte blivit av att jag har lagat det. Inte helt ok efter våffellunch, men det fick bli så ändå. Gott var det iallafall.