Fettisdagen

Jag börjar med en semla. En fastlagsbulle, som det hette när jag var liten och säkert heter fortfarande på sina håll i landet.

Denna tuggade jag i mej (jodå! det gjorde jag) på CityGross, där de på tisdagar har "pensionärsfika", vilket innebär att om man har en pensionär med sej så fikar man två människor men betalar för en. Det är bra *S*

Bageriet i nämnda butik är öppet, så man kan se vad de sysslar med. Idag sysslade de med semlor i långa banor.

Fast innan vi åkte på CG var vi ute i Ryggisspåret och träffade på en hel del folk, som också trotsade det urtrista underlaget och promenerade i det dimmiga vädret. Jag har en stilla undran... hur ska jag nånsin få Tosca att vara "neutral" i sina möten med människor, när precis alla tycker att hon är så fantastiskt fin och får de prata med henne och de till å med har GODIS i fickorna och fååååååår hon äta?!?! När de inte ens har en egen hund med sej...?! *S*

Det är nog ett omöjligt uppdrag. Har jag en sån här uppseendeväckande hund får jag kanske lära mej att leva med att hon charmar folk till höger och vänster och att hon är så positivt inställd till allt och alla. Det är ju jättebra att det är så... och jag har själv medverkat till att det blivit på det viset. Hon har ju fått träffa trevliga människor och hundar i hela sitt liv just i syfte att hon inte ska bli en reserverad, tillbakadragen tråkig briard. Jaja. Alltså, jag bör vara nöjd med resultatet! *S*

På ICA Maxi jobbade Emil i bageriet idag. De lade ut den här bilden på sitt FB. Det är Emil som har den vita mössan och som tog ledigt från skolan för att jobba "på riktigt" istället. Gott gry i grabben!

På kvällen bjöd banken sina kunder på bio(!). Så trevligt. De tre reklamfilmerna som inledde kvällen handlade förstås om pensionssparande, investeringssparkonto och nåt annat i samma stil, men sen var det en helt "vanlig" film. Riktigt trevlig. Popcorn och dricka bjussade man på också.

Under tiden var Tosca ensam hemma. Kors i taket. Hon har aldrig tidigare varit ensam hemma på riktigt. Här borde jag skämmas alldeles väldigt och det gör jag kanske också. Lite. Men bara väldigt lite. Jodå, man ska ensamhetsträna sina valpar från dag 1 och göra det efter konstens alla regler och hej å hå...

... men nu har jag inte gjort det. Tosca har varit med överallt och när hon inte har kunnat vara med har vi lämnat henne till nån duktig och pålitlig hundvakt. Men hon ÄR, och har alltid varit, en mycket trygg hund med väldigt gott självförtroende och en förmåga att "klara sig själv" i alla lägen. Så, därför var jag bara ytterst lite orolig att hon skulle tugga sönder soffan, äta upp de fyrtio minisemmelbullarna som jag lämnat i en påse på köksbänken, slita sönder mattor och rusa runt i huset ylande i panik i sin ensamhet... nej, hade jag trott att något av det skulle hända hade jag inte lämnat henne alls.

Nu åkte vi på bio. Kvar hemma var hunden, nyrastad, ordentligt motionerad, mätt och belåten. Och absolut ingenting hände under de timmar vi var borta. Hon mötte oss i dörren när vi kom hem, men såg rufsig ut och nyvaken på ögonen. Jag är helt övertygad om att hon legat i sin soffa och sovit! *S* Bra!

Slutar som jag började denna Semlans Dag. Fast de här är hembakta. 40 bullar av en deg på 3 dl... det är pyttesmå bullar det. Vill man ha bara en liten tugga tar man det och vill man ha mera tar man flera, enkel matematik. Goda iallafall.

Men nu känner jag mej väldigt mätt på semlor. Imorgon blir det äpple istället, tror jag!