Guldkant

Sagolikt vackert väder idag. Solen silar sina strålar mellan träden och jag bara undrar, finns det något så fint?!


 Ja, det skulle vara Guld-Hunden då... hon är ju dekorativ som få.


Här kommer Tosca! Alltid med tungan rätt i mun.

 Man skymtar havet där borta.

Och att det vimlar av harar i den här skogen ser man tydligt i snön. Har dock aldrig någonsin sett en hare här, livs levande.

 Guldkantad står hon där i solskenet, den underbaraste lilla Kakan i världen.

 Vi passerar en å, som ännu inte är frusen. Träden speglas så vackert.

Lite längre bort ser vi färskt bävergnag. Men inga bävrar, förstås. Det hade dock varit roligt att få se dem, någon gång.

 Tosca lever livet och busar sej fram.

 Tänk att få vara sådär glad. Jämt! Vilken lycka.

Idag har vi varit och hämtat hem hundmat för de närmaste tre månaderna också, så nu är det välfyllt i frysen. Bra.

På kvällen underhåller vi den vackra, nytvättade pälsen och sedan får Tosca backa upp på sina böcker, numera tre till antalet. Det är inte så enkelt, men hon kämpar på och är duktig!

Kommentarer

  1. Vilka vinterbilder! Verkligen guldkantade, liksom Hunden.
    Bäver eller ens spår efter dem har jag aldrig fått se här men påminns nu om att de fanns här och var nedåt Mälardalen. Spännande djur!
    Säger inte Tosca något om harspåren? Ankan blir ivrig men Kalle fattar inte så bra...
    Kul att det går framåt med bakdelshöjningen! Här väntar jag ivrigt på barmark för att praktisera tips ur min eminenta noseworkbok, känns så trångt inne eftersom jag även har vardagsrummet avstängt. Men det skadar ju inte att teorin hinner att fästa sig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, harspåren verkar inte intressera Tosca så mycket, men rådjursspår här hemikring... de är spännande!

      Vi bara måste nosa lite snart, för Ann säger att vi "ska" göra doftprov i mars. Jisses, jag tycker bara att allt går sämre och sämre och mitt självförtroende på den fronten (att läsa av min duktiga hund) är i botten just nu. Tycker inte att jag ser nånting och Tosca fattar inte varför jag är så trög och då inbillar jag mej att hon tappar lusten lite, hon också. Äsch... en ond spiral, bara. Vi (JAG!) får spotta upp oss (MEJ!!!).

      Radera

Skicka en kommentar