Energi!

Trots att Vida var här igår kväll och "motionerade" Tosca ordentligt, så finns det ett antal kilon uppdämd energi i den här lilla lurviga kroppen, så det får bli skogen på eftermiddagen idag. Att jag har jobbat och känner mej lite trött, ja det bryr sej inte Tosca om! *S*

 Sol var det faktiskt. Och inte alls såhär mörkt, som kameran vill få det till.

 Åt andra hållet såg vi havet bitvis. Och så här ljust var det.

 En del bilder blir ju skapligt bra...

 ... medan andra blir lite knasiga...

 ... och ytterligare andra blir fullkomligt och totalt knasiga. Ungefär som Tosca själv *S*

 Pinnar är alltid, alltid kul. Lite extra kul om de sitter fast, som den här.

 Fast pinnar i lagom storlek och som inte sitter fast, dem kan man ta med sej och det är skojigt.

 Hit kom vi idag. Har varit här förut. Alla spår tar slut här, antagligen är det vägs ände. Så vi vände och gick tillbaka.

Fortsätter på temat Knasiga Bilder. Fast egentligen ville jag dokumentera det röda och det gröna strecket på vägen bakom Tosca. Redan häromdagen, när vi åkte förbi här med bilen, fanns linjerna här. Längre fram finns en enstaka röd linje och en dito grön. Undrar vad det är som är markerat???

Tosca med nåt i munnen och öronen på svaj *ha ha ha* Inte har hon nån päls heller, helt plötsligt. Vart tog den vägen, då??

Urdålig mobilbild, men den illustrerar hur det såg ut när Tosca kom hem från skogen. Då, när man trodde att hon kanske skulle vara lite trött (*gapskrattar*) och nöjd... men nej, då vill hon bara GÅ UT!

Hon har en "av-knapp" också, till exempel är hon ju väldigt morgontrött. Och om man säger åt henne på riktigt, ja då lägger hon sej nånstans och kopplar av. Men annars är hon ganska så intresserad av att det ska hända något, gärna hela tiden också. Åtminstone när jag har varit borta ett dygn. Då ligger hon på laddning hela tiden, tror jag *S*

Idag låg hon och vilade (läs: laddade) sig medan jag fixade lite middag. Vi åt pulled pork (från frysen) tillsammans med nybakade vetetortillas, grönsaker och guacamole. Jättegott var det! Men när vi ätit färdigt, ja då var Tosca på gång igen! Hon låg på golvet och stirrade på mej, morrade och "pratade" uppfordrande med mej. Så fort jag gjorde en antydan till att kliva upp ur stolen så var hon uppe på tassarna och beredd att... ja, vad som helst!  Hej å hå... men jag tycker hon är härlig!