Ny maskin

 Förmiddagspromenad i hemmaskogen. Snön vräkte ner och ingen annan var väl så galen att de gav sej ut på skogsprommis där det inte ens fanns skoterspår? Nä, bestämde jag mej för och lät Tosca springa lös. Gick hur bra som helst, tills hon plötsligt for iväg i ett rådjursspår, som gick tvärs över stigen där vi gick. Borta var hon, vips!

Två minuter.

Sen kom hon glatt tillbaka. Suck. Jag tycker inte att det är bra att hon inte "hör" när jag ropar (läs: vrålar NEEEEEEEJ). Dock tycker jag att det är bra att hon kommer tillbaka. Det gör jag.

På bilderna här ovan bevisar Tosca att "storleken har betydelse". Hon tycker att det är bättre ju större pinnen är *S*

 - Måste bara lägga mej ner och vila munnen en stund. Gnager lite.

Och fötterna måste rensas, för människan glömde sätta på tossorna på framtassarna idag. Klantskalle. Då blir det så här på en gång!

Dags för lunch. Soppa från i förrgår och plättar till efterrätt. Är så nöjd med det här lilla plättjärnet, som är precis lagom stort för plattan på spisen. Det gamla i gjutjärn är större och då blir inte plättarna längst ut gräddade mer än till hälften. Det här är toppen! Jag gör ändå aldrig särskilt många, bara några stycken till Sture och mej.

Den här fällen skulle i tvätten. Hussen tog fram dammsugaren och befriade den från en del löst skräp och så lade han den här för vidare "transport" ner i källaren till tvättmaskinen. Men innan han hann ta ner den hade Tosca slängt sej på den och somnat *S* Såååå mysigt, påstod hon, för det brukar aldrig ligga nån fäll just där. Inte brukar hon ligga just där heller, men nu var det bästa stället i hela huset, typ *ler*

Har funderat på ny symaskin rätt länge. Och nu har jag ju sytt en del på sistone och ju mer jag sytt desto mer övertygad har jag blivit om att jag faktiskt behöver en.

Ett besök i symaskinsbutiken igår blev det. SAMMA säljare som sålde min gamla maskin till mej för 31(!!!) år sedan. Jag säger då det... *S* Jag förväntade mej att han skulle försöka pracka på mej nåt alldeles för avancerat (och dyrt) i symaskinsväg, men icke. Faktum är att han inte alls tyckte att jag skulle köpa nån ny maskin, utan lämna in den gamla för "fabriksrenovering". Och i annat fall rekommenderade han den här maskinen. Jag kunde byta in min gamla och få ett "bra pris". När jag inte ville det kunde jag få ett "bra pris" ändå. Och så fick jag det. Jag fick också en lång pratstund med denna säljare, som sitter i en liten kyffig lokal med telefon med sladd(!!!) och en röra utan dess like. Några kunder syns inte till, bara gubbar med vidhängande terrier som uppenbarligen bara var där för att dricka kaffe och äta torra köpekakor ur en plastburk. De reste sej och gick omedelbums när det kom en kund (jag, alltså).

Åkte hem för att "fundera lite". Sa jag. Men anledningen var att jag ville kolla om det där priset verkligen var just "bra". Googlade lite och hittade samma symaskin för 500 kr mindre på minst tre ställen på internet. Jahaja. Nu var det dags för förhandling à la Sture, minsann! Han är en mästare på att pruta och jag känner att jag har tagit efter litegrann.

Så idag ringde jag helt sonika upp säljaren och meddelade att om jag skulle göra affär med honom så fick han allt gå ner femhundra kronor till, annars köper jag min nya symaskin på nätet istället. Han blev nog lite förbluffad, men bad att få ringa upp. Det gjorde han också efter en liten stund och jodå... det blev som jag ville. He he.

Idag var inte gubbarna med terriern där, men frisören från "mitt-över-gatan" satt på en pall och drack kaffe *S* Någon kortläsare finns inte i denna retro-butik, så jag fick kila iväg ut en sväng för att fixa kontanter. Kändes ju lite märkligt att handla med pengar... och sen fick jag ett handskrivet kvitto också.

Men nu är en här, min nya sy-kompis. Har sytt litegrann ikväll och än så länge känns det bara bra.