Ordlöst

Idag är det lite tomt på ord, men det här är iallafall ett av Toscas alla flistuggarprojekt. När syrran kom på besök förra helgen flyttade jag ut vedkorgen ur det lilla sovrummet, där hon skulle sova, och ställde den i vardagsrummet intill öppna spisen.

Den har inte stått där på länge, för det är Någon som inte kan låta bli att tömma den och göra flis av alla vedklabbar... Nu tänkte jag att denna Någon kanske hade vuxit på sej lite och slutat med det där. Det hade Någon inte gjort alls *S*

Ägnar en del tid i köket idag. Det blir brödbak. Något händer som får mej att tänka lite och när brödet är klart går vi ut på Klampen. Där är det tyvärr alldeles fullt med bilar på parkeringen, folk överallt och två personer har till o med tagit sina vattenskotrar hit och ligger där borta på klipporna och solar. Suck. Jag hade behövt vara lite mer ensam idag.

Mackorna jag hade med mej smakade bra iallafall. Men innan jag kunde hugga in på dem var jag tvungen att fånga två äckliga fästingar som promenerade omkring i ansiktet på Tosca. Samt döda desamma riktigt ordentligt. Usch.

Och Tosca kunde vila i skuggan medan jag åt. Det ville hon inte. Hon ville inte smaka macka heller, för det har hon aldrig gjort. Men hon ville tugga pinnar... så det gjorde hon!

 Sen jagade hon en liten vit fjäder och åt upp den.

 Spanade lite...


... när vattenskotertjejerna åkte hem.

Så fick jag syn på en annan, lite större fjäder. Tänkte fota den, men än en gång var Tosca snabbare och snodde den framför näsan på mej.

 Hon åt inte upp den, men tuggade sönder den. Så det var inte nåt att fota alls, när hon var klar.

Så kom en segelbåt, som gick för motor och så var det dags för oss att traska hem.

Mötte Jonna och mopsarna, men fick inte upp kameran då. Blir väl en annan gång.

Sista kvällsrundan... Tosca hittar en mäklar-till-salu-skylt som hon bär hem. Tänker hon sälja huset, eller? Undrar vart vi ska flytta då, då?

Kommentarer

  1. Hoppas att du hann tänka färdigt om det eländiga människolivet.Tosca lever och lär i allafalll. Man skulle vara hund. En sån där lycklig skit!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nja. Jag har nog lite till att tänka på. Men det är väl nyttigt att motionera "de små grå", har jag hört.

      Tosca går det ingen nöd på.

      Radera
  2. Ordlöst är helt okej... ibland får det bli så! Men vi är så tacksamma att få bilder, det räcker långt för att kunna konstatera att ni ser ut att ha det fint, trots allt. Och sen är det ju tur att du här en sån där vacker sakletande glädjespridare!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är verkligen, verkligen tur att jag har fått mej ett guldigt lurv i livet. Utan henne hade jag inte skrattat lika mycket.

      Radera

Skicka en kommentar