Förmiddagsjobb. Vi tar ner den sjuka häggen på framsidan. Ja, det som är kvar av den. Emil gick ju lös på den med en yxa i vintras och sen sågades det för hand en del också. Nu drar Sture igång motorsågen och låter resten falla också. Det blir en försvarlig hög med ved och rishögen fylls på med ännu mera sånt som bara ska eldas upp utomhus.
Så här tomt blev det på framsidan. Fast ändå... jag är ganska nöjd, för det är inte så vackert med en sjuk hägg heller. Små skrynkliga blad och inga blommor... det blir ingen glad av att se.
Uppifrån altanen ser det ut såhär. En liten stubbe kvar, bara. Skulle tro att den skjuter nya skott och så småningom har vi kanske en ny, fin, frisk hägg istället? Hoppas det.
Här står Dagens Händelse I Mellansjö. Nämligen Isak från Ystad som är på väg hem från Östersund, på cykel. Han pluggar nåt med miljö där och vad kan vara mer miljövänligt än att cykla hem på sommarlov?! Tyvärr hade han fått lite för många punkteringar men tur i oturen då att han hamnade hos våra goda grannar, som hade lite lagningsjox till övers.
Jag gav honom lite hembakat bröd som färdkost och önskade honom lycka till och välkommen tillbaka.
120 mil på cykel... vad säger ni om det?! Jag är imponerad.
#isakcyklar
Tosca måste såklart gräva lite idag också. Ett tag grävde hon med båda framtassarna samtidigt, jämfota liksom(!) Det såg så roligt ut. Hon är verkligen intensiv, när hon sätter den sidan till.
Sen slet hon loss en del stora pinnar ur nåt som nog är tänkt att eldas. Hon kämpar som en tok, får loss pinnen och blir mäkta nöjd med sej själv.
Man kan också leka med en avbruten spade. Hon har inte så stora krav på sina leksaker, den här lilla fröken. Vad som helst går bra!
Och nu kommer ett gäng bilder som visar hur himla skojigt vi hade. Plums och plask och hipp hurra, vad roligt det är att studsa fram i en "varm" sjö!
Även jag var i och doppade mej, faktiskt. Årets premiärdopp avklarat. Men det vore skönt om det ville bli liiiite varmare i vattnet, faktiskt.
Att det varit Sveriges nationaldag idag har vi inte uppmärksammat så mycket, men jag ÄR glad att jag lever i just detta land, även om det finns ett och annat som säkert kunde fungera bättre. Men vi har iallafall inte krig och inte så värst mycket svält och elände heller. Inte jämfört med många andra.
Cyklisten får trampa på utan fler punkor nu när han har bra cykelväder. Det ska visst ändras framöver.
SvaraRaderaOch du har badat! Även om Tosca inte vill simma så mycket än, älskar hon vatten - det syns på något vis! ;)
Ser att du har ny frisyr med rak pannlugg - det klär dig jättebra. Klipper Emma dig fortfarande trts alla bestyr med Harry Lloyd?
Ja, det syns faktiskt litegrann på bilderna, att vi hade rätt kul där i vattenbrynet *S*
RaderaSjälv är jag inte så jätteförtjust i den där luggen och det händer att jag lånar lite av Toscas frisyrgelé och rufsar till den lite.
Samma dag som Lloyden bestämde sej för att komma ut i världen skulle Emma klippt mej. Istället fick vi bli Alfred-vakter medan föräldrarna åkte in till BB... och där blev de ju kvar ett tag. Så den här gången är det faktiskt en annan frisör som klippt mej. Jag kände mej heeeelt bortkommen. Hur gör man liksom, när man går å klipper sej? Och när han började ställa frågor om hur jag ville ha det??? "eeeeh... kort?" var mitt svar. Det blev han ju inte så värst mycket klokare av. Men Emma brukar ju sköta det där helt på egen hand och jag behöver inte bry mej eller ha önskemål eller nånting, så det var som sagt var svårt!
Hoppas att hon orkar och hinner klippa mej nästa gång, så slipper jag kanske luggen också.
Vilka badflickor! Liiite för kallt dock - för en annan som hunnit vänja sig vid andra temperaturer.
SvaraRaderaVisst har vi haft tur som fötts till en tillvaro med trygghet, fred och mat! Man bör tänka på det emellanåt - vi/många av oss har lätt för att klaga istället och ta allting för givet.
Lite svalt var det allt, men jag gillar ju att bada, så jag får ta chansen när det alls går i det här lite kyligare landet.
RaderaHur går det för er, med allt? Kram.
Kunde haft det bättre... :-( Korta perioder hämtar vi oss lite - men sen kommer allt tillbaka. Igår fick vi tillbaka askan efter Isa o det var naturligtvis tufft. Att man kan sakna en liten hund så...?! Tinka har hämtat sig ganska bra faktiskt, vi sysselsätter oss och henne så gott det går. Utflykter i vår vackra provins - och snart (efter midsommar) åker vi upp till Sverige. Det rullar på kan man väl säga!
RaderaJa, det kan man. Sakna. Hur länge som helst, tror jag. Ibland kan jag prata om Ida, ibland kan jag inte ens snudda vid henne i tanken utan att tårarna rinner. Men om man INTE saknade... då hade det varit konstigt, ser du. Det är de som har betytt något som man saknar. Och Isa var naturligtvis en betydelsefull familjemedlem. Men med tiden kan man hantera det lite, lite bättre.
RaderaSå klok du är, Cornelia! Tack!!!
SvaraRadera