Kristi Himmelfärdsdag, nu med kvällsbilder längst ner

Kristi Himmelfärdsdag, då ska man ut på Gökotta. Och i år var vädret faktiskt drägligt, så jag gjorde i ordning frukost och vi begav oss till Öhn. Utsikten var inte fy skam och inte frukosten heller.

Tosca tyckte det var tämligen tråkigt att vara i koppel medan vi åt frukost, men det hade kommit ett par husvagnar till campingen, med medföljande människor som började vakna, så att vara lös var inget alternativ idag.

När hon lade sej nära och placerade sin söta, goa framtass på min fot... ja, då smälte mattehjärtat ännu mer!

 Lite bad i koppel blev det förstås.

Och när vi hade ätit färdigt promenerade vi hemåt längs sjön. Där ute ligger den lilla ön Prästholmen och bakom mej här ligger prästgården, som hör till Tuna kyrka. Där hade de tydligen också gökotta, för skönsång och musik ljöd över nejden.

Vitsipporna blommar. Våren är verkligen vacker!

Sen hade vi turen att få låna Alfred ett tag. Han byggde sej en hatt uppepå sin keps, med hjälp av ett mjukisdjur och en tom matlåda. Jojo, han kan, han! *S*

Årets första utomhustorkning av tvätt. Ljuuuuvligt!

 Alfred - Grillmästaren! Han var duktig både att vända köttbitarna på grillen och att äta dem. Grillad banan med choklad och glass hade han aldrig smakat förut, men det var riktigt gott, det också.

På kvällen går Tosca och jag en sväng på Klampen. Folktomt, så efter den här bilden var hon lös mest hela tiden.

Kom att tänka på nåt lite roligt som hussen berättade när jag jobbat dygnspass förra helgen. Han och Tosca hade också varit på Klampen och "vet du vad hon gjorde?!?!" Nej, det visste jag ju inte, förstås. Jo, rätt som det var när de gick där längs stigen, hade hon skuttat upp på en bänk(!!!). Flera gånger till och med. Konstigt, liksom?

Eeeeh... nej, inte konstigt alls. Hon brukar få massor med beröm och godis när hon är duktig och balanserar på de där bänkarna *S* . Fick jag förklara för hussen.

 Livet är underbart!

 På väg rätt in i kameran. Och mej. Behöver jag säga att jag blev lite blöt?

 Galenpannan!

 Vackert kvällsljus över klipporna.

 Och sen kom en briard och dekorerade bilden ännu mer...

När vi gick hemåt över bron hade ljuset bytt färg. Fantastiskt fint.