Städa, städa varje fredag...

Städa, städa varje fredag och så varje jul... det tycker jag är kul! sjöng Pippi Långstrump. Jag städar inte varje fredag och jag tycker inte heller att det är särskilt kul. Speciellt att städa bilen tycker jag är särskilt o-kul, faktiskt. Men idag var det ändå nödvändigt. Och medan jag höll till ute och fixade med fordonet så städade Sture alla golv inomhus.

Tosca höll ställningarna i trädgården och hade koll på oss båda hela tiden *S*

Bilden på sladden nere till höger är till Hillevi. Jag har lovat henne att inte använda ojordade sladdar utomhus. Jag håller mitt löfte.

Sen åkte vi ut till brukshundklubben, jag lade ett spår och medan det "låg till sej" tog vi en liten prommis...

... och Tosca höll sitt vanliga tempo, som synes. Full fart framåt.

Här står vi i kanten på nya plan och man kan konstatera att den och lilla diton är i stort sett tinade och användbara nu. Det är vår! På tisdag börjar träningskvällarna igen. Fast då är vi på annat håll, men ändå...!

Spåret får ligga där i skogen en stund till, för vi kände för lite lydnad. Platsliggning i prick 2 minuter, sen klev hon upp!! Bara reste sej rakt upp och såg ut som att "nu har jag legat klart". Men det var ju lite bra så fick jag säga åt henne att det bestämmer inte hon, utan kom tillbaka och lägg dej här tills jag säger nåt annat. Inget bråk, bara visade henne att "här ska du ligga lite, lite till, sen är vi klara".

Inkallningen ser ut som nån sorts kryp, men bilden ljuger. Det är full fart, här också!

I övrigt är jag lika nöjd med henne som det ser ut på bilderna. Hon är ju riktigt härlig!

Så var det då dags att prova sej på det lilla spåret, kanske knappt 200 meter eller så. Årets första och faktiskt vårt första med sele och lina också, har bara spårat i "vanliga kläder" tidigare. Lite tveksamt och struligt i början men när hon väl kom igång traskade hon på och blev riktigt glad när hon hittade en arbetshandske där mitt i skogen! *S*

När vi hade lekt lite med nämnda handske tog hon tag i spåret igen och klev iväg ända till slutet (en handske till, hon gillar ju såna). Men jag har aldrig, och då menar jag verkligen aldrig, haft en hund som spårat så långsamt som Tosca gör. Steg för steg för steg, helt utan brådska tar hon sej framåt i spåret. Inte sakta men säkert, inte osäkert heller men väldigt eftertänksamt... som om hon funderar på om det verkligen är värt besväret eller om hon kanske ska lägga ner projektet och ägna sej åt nåt annat?

Eller så är det bara en känsla jag själv får? Hon kanske är fullt fokuserad men jobbar i det där (låga) tempot?

Jag är nöjd med dagens lilla övning iallafall!

Så var det dags att fira lite jul(!!!). Saken är den att de största barnbarnen fick bowling med efterföljande StrikeBuffé i julklapp. Av olika anledningar har vi inte kommit iväg förrän nu... så God Jul, barna!

Alice hade med sej en julklapp till Farfar Sture och mej, en som vi inte fick till jul *S* Tack för den!

 På väg till...

 ... Strike Club på Södra berget.

 Alice provar bowlingskor i storlek 50!

Lite stilstudier.

När vi bowlat klart (jag vann för ovanlighetens skull, Emil brukar prenumerera på förstaplatsen) var det dags att hugga in på buffén. Massor med gott att välja mellan och jag (och säkert någon fler) åt lite väl mycket... puh!

Vickan och Hasse hade haft hand om Tosca en stund medan vi bowlade, så Vida och hon hade busat "en del". De låg sedan i varsin bil och vilade sej en stund medan vi åt. Tror att alla inblandade var väldigt nöjda med det arrangemanget. Och Vickan och Hasse anslöt till gänget vid buffén...

Tack för en trevlig eftermiddag/kväll, allihop!