Smacken

Sture lyckas med konststycket att låsa sin telefon och nån PUK-kod har han såklart inte... det fick bli en tur till Teliabutiken i Birsta, som fixade problemet på fem röda sekunder.

Sen fortsatte vi till deltat för en hundpromenad i det gråkalla, regniga vädret.

Någon minnesgod läsare kanske minns den här bron från augusti ifjol... men de flesta gör det nog inte, så därför kommer en extra bild här under:

När jag skulle ta bilden på bänken blev det lite missförstånd. Jag bad henne om "Upp!" och jajamensan, hon skuttade glatt upp... och ÖVER ryggstödet!... och ner på baksidan. Så vi fick börja om.

Den lilla, lilla spetan till hund har vuxit på sej litegrann, eller hur?!

Här har vi en som kan roa sej helt på egen tass. Sand är ett favoritelement för den här jycken. Så kul man kan ha! Jag blir på gott humör bara av att stå bredvid, jag.

 Tvärnit i plurret.

Och nej, hon har inte kuperade öron.

För att komma ut till själva naturreservatet måste man gå över ytterligare två broar. De är inte lika trevliga som den första, för de här har sån där gallerdurk. Tosca funderade en sekund eller så innan hon klev ut. Lite lägre blev hon, när det började gunga under fötterna, men i stort sett inga problem alls med detta läskiga underlag.

 Och så en till...

 Vackra svanar...

 ... och vacker utsikt från bron.

Så kommer vi fram till själva Smackgrundet, en badstrand. Och här blir det sådär kul igen *S*

Tills Tosca plötsligt får syn på något JÄTTEläskigt. Nämligen den här livbojen. Den fick sej en utskällning innan hon bestämde sej för att gå fram och titta närmare på den *S*

Så otroligt fint ställe!

Springa är det bästa som finns! Kolla in stilen nere till vänster... *ler* Jag tycker hon är helt igenom underbar!

När hunden sprungit klar och badat klart och vi är nöjda båda två, ja då traskar vi tillbaka igen. Tosca fyndade en äppelskrutt som hon bar med sej flera hundra meter. Ända tills vi mötte två damer med vidhängande hundar, då spottade hon ut den.

En av damerna påtalade detta för mej "den tappade nåt där..."  Jag fick förklara att det bara var en upphittad äppelskrutt och då blev det lite muntra miner.

 Just innan vi skulle gå över bron tillbaka till bilen lyfte ett flygplan från Midlanda strax intill. Jag var inte så snabb med kameran, så det syns inte så tydligt på bilden. Men just före hade det flugit precis över oss. Tosca tittade förstås litegrann, men blev inte rädd eller så. Vad bra! Hon är rätt cool.

Alla collage-bilder blir större om du klickar på dem!


Och så har jag ju, naturligtvis, kollat Hunddatan typ 1000 gånger. Jag tror inte på allvar att det skulle komma idag, resultatet. Men man vet ju aldrig... men näää... inget ännu.

Kommentarer

  1. Jösses igen, vilka fina bilder! Såna där gallerunderlag ÄR läskiga.
    Nä, så fort kommer nog inte resultatet men det verkar sannerligen inte vara fel på Toscas bakställ!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Särskilt läskiga på en hängbro, som gungade rätt rejält av bara oss två och våra rörelser. Hon är faktiskt modig!

      Och nej, det ser inte precis ut som om hon har ont nånstans, men det behöver ju inte betyda att höfterna är perfekta ändå. Finns ju hundar med alla möjliga bokstäver som lever bra och aktiva liv ändå. Och så länge de gör det så spelar det ju e.g.e.n.t.l.i.g.e.n. ingen roll. Egentligen, alltså. Och ändå vill man så hjärtinnerligt gärna att det ska vara "fritt". Larvigt. Egentligen. ;)

      Radera
  2. Wow, vilka bilder! Vilken natur! Sverige är vackert - fast lite väl grått och liksom fuktigt...

    Tosca är verkligen en cool kaka! Springbilderna är ljuvliga!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, precis så är det... "liksom fuktigt". Perfekt beskrivning. Det gör inte mej nåt att det är lite blött, men det får gärna vara lite varmt också! Det är det inte just nu.

      Tosca är en liten läckerbit. Jepp.

      Radera

Skicka en kommentar