Måndag i Mellansjö

Vaknar tidigt och solen skiner så fint. Tre grader kallt, men iallafall fjorton plus inne. Vi brydde oss inte om att elda nåt igår...

Tosca hittar en fin, solig plats för morgonkissningen :)

Frukost och så. Kör igång en tvättmaskin och så ger vi oss iväg på en förmiddagsprommis. Det är full fart i Långsjöbäcken.

En fruktansvärt farlig skylt finns det här längs vägen mot badplatsen *fniss*. Hon har tittat lite snett på den tidigare också, men idag är den riktigt "farlig" - tills hon bestämmer sej för att den inte är det längre.

Sen hittar lilla fröken en rolig "kamptrasa" och kommer till mej för att jag ska hålla i andra änden, så kan vi busa lite. Det känns så bra att hon är samarbetsvillig.

Jag får anledning att ompröva mina tankar senare... :(

Vi går förbi stigen ner till stranden och hamnar i grustaget. Inget särskilt roligt grustag, egentligen, fullt med stora stenar som det är. Men bekymrar det Tosca? Inte det minsta. Jättelajbans ställe, påstår hon och rusar upp för närmsta backe! *S*

 Och så ner igen...

 ... och så upp igen *S*

 En bit av en PET-flaska - ooooh! så kul man kan ha med en sån!

Men sen... fyndar Tosca på riktigt. Ett stycke av ett Väldigt Dött Djur, möjligen en älg eller en grävling eller nåt. Bara en rejäl skinnbit med päls på, inget ruttet eller annat "äckligt", men... hon tänker INTE lämna den ifrån sej. Och absolut INTE komma till mej så länge det finns så mycket som en kvadratcentimeter kvar av denna pälsbit.

Suck. Hon beter sej riktigt illa och hon vet om det. Vi blir förfärligt osams och jag blir riktigt arg. Det var väl inget roligt avslut alls på en egentligen trevlig promenad?! Tur att ingen hugad hundspekulant råkade dyka upp just där och då, för då hade jag nog sålt henne riktigt billigt (eller kanske inte, såklart).

Dumma lilla hund, som är såååååå himla sööööööt på bilden. Skenet bedrar, hon är ett hår av hin.

Fast jag tycker om henne ändå.

Kommentarer

  1. Man ser nästan vad hon tänker - "nu du matte ska vi ha riktigt skoj..." Helt bedårande med sin glimt i ögonen! Vilken tur att det inte fanns hugade spekulanter ;-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Verkligen tur! För mej! För inte skulle jag vilja vara utan det här charmtrollet med all sin egen vilja och "goda" idéer! Egentligen... alltså. Bara stundtals ibland är hon jättebillig *S*

      Radera
  2. Z har varit på väg till Blocket några gånger. Mycket billigt :-) Men bilderna är underbara. Våra grannar har hundar som ALDRIG kan gå lösa. Där är det problem tycker jag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är så tråkigt för hundar som inte kan vara lösa. Livet måste få leka! Men vi jobbar vidare på det som är vårt största problem.

      Radera
    2. Och jag trodde ju häromdagen att vi kommit ett litet steg framåt på vägen... idag känns det inte så, men bakslag kan man ju ha utan att det behöver betyda katastrof.

      Radera
  3. Hvor i alle dager ble kommentaren min av? Skrev en til deg tidligere i dag.
    Hm, skriver en ny til deg nå....

    Se her ja, synes det er noe kjent med kroppsholdningen til Tosca på de første bildene. Det er som å se Mille, når noe er skummelt. Skilt går greit for henne, men så finnes det en hel del andre ting som er skummelt i hennes verden.

    Æsj, det var litt av en bit du fant Tosca. Ører, ja de fungerer ikke alltid mor...Fnis!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hon är inte rädd för så mycket och löser det oftast själv. Men undrar om hon inte är inne lite, lite i något av en "spökålder". Igår var det en tunna som var lite läskig och idag en skylt... *S*

      Och jodå, öronen fungerade utmärkt. Hon bara struntade i att lyssna, den lilla fulingen!

      Radera
  4. Håret av Hin är verkligen söt med sitt oskattbara fynd! Och det skulle hon lämna ifrån sig??? Sällan, matte!

    Spökålder ja... ganska rolig att iaktta för en utomstående men Tosca är duktig på att lösa problem, hon.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag sa inte att hon skulle lämna ifrån sej det, jag ville bara att hon skulle komma... men hon ville inte det heller.

      Och det är ok att tycka att saker ser konstiga ut, men grejen är ju just att hon löser det så bra. Det känns som om hon är trygg i sej själv (fast det har hon ju varit sen hon kom till mej och säkert före det också..!).

      Radera

Skicka en kommentar