Jag håller på att samla ihop lite bilder från de senaste dagarna, då vi varit i Mellansjö alldeles utan dator, men här kommer först ett bildras från dagens övningar i Gideå. Där arrangerade Goldenklubben en så kallad Open Show för golden retriever, så Emil skulle dit med Vida. Eftersom det samtidigt anordnades en vanlig inofficiell utställning för övriga raser, så anmälde jag Tosca också. Vi startade tidigt hemifrån på morgonen, för Tosca var nummer 3 i ringen. Enligt PM-et, alltså. När vi kom dit visade det sej att hon var nummer 5, men det var ju ändå väldigt tidigt.
Utställningen hölls i ett växthus(!) och det var ju en lite annorlunda miljö, må jag säga. Något lerigt underlag på sina ställen utanför ringarna, men rymligt och ganska trivsamt ändå. Bortsett från att det alltså var rätt smutsigt.
Tosca charmade domaren som tyckte att hon hade ett, enligt kritiken "synnerligt trevligt temperament". Och det har hon ju! Vad jag kanske inte håller med domaren om är att hon skulle ha framskjuten skuldra och ett något sluttande kors. Nån J-krok på svansen, nä det har hon inte... Men det positiva övervägde dock och hon fick sitt HP och blev BIR.
Och sedan sprang vi för placering i gruppfinalen, men där åkte vi ut med buller å bång. Vad gör det? Inget alls. Min Kaka är den finaste man kan ha, så det så!
Tosca klev ut ur ringen och gick och lade sej PÅ Vida för lite mys innan det var hennes, Vidas, tur att äntra ringen.
Våra fina flickor!
En fjärdeplacering blev det till slut, men både Vida och Emil skötte sej med den äran!
Poserar med sina fina rosetter. Grattis Emil till goda prestationer idag!
Utställningen hölls i ett växthus(!) och det var ju en lite annorlunda miljö, må jag säga. Något lerigt underlag på sina ställen utanför ringarna, men rymligt och ganska trivsamt ändå. Bortsett från att det alltså var rätt smutsigt.
Tosca charmade domaren som tyckte att hon hade ett, enligt kritiken "synnerligt trevligt temperament". Och det har hon ju! Vad jag kanske inte håller med domaren om är att hon skulle ha framskjuten skuldra och ett något sluttande kors. Nån J-krok på svansen, nä det har hon inte... Men det positiva övervägde dock och hon fick sitt HP och blev BIR.
Sin vana trogen tog hon sej en liten tugga på rosetterna, såklart! *S*
Och sedan sprang vi för placering i gruppfinalen, men där åkte vi ut med buller å bång. Vad gör det? Inget alls. Min Kaka är den finaste man kan ha, så det så!
Tosca klev ut ur ringen och gick och lade sej PÅ Vida för lite mys innan det var hennes, Vidas, tur att äntra ringen.
Våra fina flickor!
Uppställning för bedömning i junior 1-klassen.
En fjärdeplacering blev det till slut, men både Vida och Emil skötte sej med den äran!
Strax efteråt placerades de som nummer 5 i klassen "Novice BIS", som är öppen för de nyaste utställarna. Varken hund, ägare eller handler får någonsin ha deltagit i någon officiell utställning. Detta var första, sista och enda chansen för Emil att delta i den klassen, för nästa gång det beger sej är på en nationell utställning i kennelklubbens regi.
Efter lite hundrastning blev det go-fika i solskenet och sedan styrde vi kosan hemåt igen.
Stopp längs vägen för lite geocaching. Hasse klättrade vigt upp i vägskylten(!).
Väl hemma igen återgick vi till vårt vanliga sätt att vara... typ skogsmulle *S*
Vi mötte vår hundrädda granne och sa faktiskt hej. Fast hon gick ju på andra sidan gatan (det var innan vi hunnit fram till skogen) och kommer nog aldrig någonsin att gå i närheten av Tosca, som anses vara ett "monster"(?!?!??!).
Strax innan jag tog den här bilden passerade vi pulkabacken, där tre barn lekte och hade kul. De ropade glatt åt mej:
- Vilken söt hund du har!
Just så. Bra barn!
Till sist mötte vi även Urban, som var ute med sina och Annikas basenji-grabbar. Skojiga små rackare, tyckte Tosca och ville leka... *S* Grabbarna var väl inte riktigt lika roade.
Summa summarum: En helmysig prommis på en dryg timme. Och solen... ja, den sken på min fantastiska Guld-Hund!
Vi mötte vår hundrädda granne och sa faktiskt hej. Fast hon gick ju på andra sidan gatan (det var innan vi hunnit fram till skogen) och kommer nog aldrig någonsin att gå i närheten av Tosca, som anses vara ett "monster"(?!?!??!).
Strax innan jag tog den här bilden passerade vi pulkabacken, där tre barn lekte och hade kul. De ropade glatt åt mej:
- Vilken söt hund du har!
Just så. Bra barn!
Till sist mötte vi även Urban, som var ute med sina och Annikas basenji-grabbar. Skojiga små rackare, tyckte Tosca och ville leka... *S* Grabbarna var väl inte riktigt lika roade.
Summa summarum: En helmysig prommis på en dryg timme. Och solen... ja, den sken på min fantastiska Guld-Hund!
Grattis med fine rosetter og plasseringer til deg, Emil og hundene.
SvaraRaderaSer ut som dere har hatt en fin dag sammen.
En toppendag med trevligt sällskap och fina hundar som uppförde sej väl!
RaderaKlem til deg!