En blåsig måndag

Det blir en ganska tidig förmiddagsprommis idag. Solen håller just på att gå upp (men det är ljusare än det ser ut på bilden).

Det blåser och fotbollsplanen på Vallen har väl varit mindre halkig, det har den. Att det blåser ser man på päls och öron på Tosca - de håller nästan på att blåsa av henne?!

Plasten runt det där som ligger på pallarna fladdrar och låter alldeles väldigt och Tosca blir en gnutta fundersam.

Men konstiga saker måste ju kollas, eller hur?! Det här är det mest tveksamma hon är idag, och då har hon själv gått fram för att titta närmare på saken. Det är ungefär noll sekunder mellan bilderna här, så hon funderar inte särskilt länge... och kolla in svansen(!) Ingen liten skrajsen hund, det här.

 Jaha. Det var bara plastremsor, jag tar mej en tugga!

Efter en stunds promenad innehållande två små uppletande (som gick betydligt bättre än i helgen, för vi hade ingen publik *S*) och ett ganska långt (med våra mått mätt) lydnadspass samt ett människomöte (som gick ganska bra, det var vår ickehundrädda granne som var ute i skogen och promenerade... Tosca sprang fram, men hoppade inte på henne och bet henne heller inte i armarna *S*), ja alltså... efter den här stundens promenad så tyckte Tosca att hon kunde äta lite snö också.

Sen går vi hem och badar hunden enligt konstens alla regler (nästan) och efter det går hon ut på gräsmattan för att "centrifugera" sej och kissa lite. Hittar den där leksaken som hon egentligen inte tycker om, men som Vida gillar. Och då mååååste ju Tosca också bära omkring den litegrann, som synes.

 Hoppeliskutt! Nu blir pälsen torr å fin.

 Något rufsig frisyr. Lite kamning kanske skulle vara på sin plats?

Med och utan tofs i luggen. Den (luggen, alltså) börjar bli så lång att det verkligen behövs en liten snodd, så att hon ser nånting.

Och så Tistelvägen. Med nytt grus på. Oj. Så fint.