Va?! Var är "min" Vedamon?!

Det ÄR längesedan jag var här, det är det. Men det betyder väl inte att Skanska har rätt att stänga av vägen och göra en bergtäkt av hela "min" Vedamo?! Jo... tydligen... Så dagens prommis blev inte helt som jag hade tänkt mej, men...

 ... vi hittar en annan väg som ser lovande ut.

Vad jag inte ser här, när jag tar bilden, är vad Tosca egentligen står där och luktar på?

Hon kommer nämligen inte med mej när jag traskar iväg vägen fram, i tron att hon strax ska komma galopperande efter mej. Nej då, jag får gå tillbaka för att hämta henne och upptäcker då att någon människa har använt platsen här som toalett. Det ligger till o med begagnat toapapper här.

Urk. Tosca har kalas och jag tycker bara att det är äckligt.

Så kommer vi då iväg...

 ... men inte så särskilt många meter förrän hon försvinner iväg in till höger. Där finns en hel massa skräp och skrot som folk har dumpat här. Någon har satt upp en egenhändigt tillverkad skylt med text som säger att om man har med sej skräp som man tänkt dumpa, så har man kört vilse. Istället rekommenderas återvinningscentralen i Svartvik. Men vissa är uppenbarligen inte läskunniga, för här ligger det en hel del som inte hör hemma i en skog. Jag tycker det är så trist.

Inte blir jag på bättre humör när hunden återigen är puts väck, borta, och inte kommer när jag ropar. Jag förstår ju att hon hittat nåt mer att äta på och full av onda aningar (jag menar, här verkar man kunna hitta ungefär vad som helst) så går jag och söker reda på henne. Något lite gladare blir jag när det åtminstone inte är några sopor eller så som hon står och tuggar i sej. Men det här benet vill jag inte heller att hon ska ha, så vi får ta en diskussion kring det. Tosca blir lite ilsken på riktigt och morrar illa åt mej. Så får vi diskutera det också. Och nu är jag på mindre gott humör och borde kanske helt sonika åkt hem.

Men det är ju inte Toscas fel att folk bär sej åt som de gör och inte heller hennes "fel" att hon gillar stora, råa djurben. Nej, jag får försöka skärpa till mej och så går vi vidare på vägen in i skogen. Den är skapligt fin till en börja med, men så tar den plötsligt slut och det ser ut som på bilden ovan. Suck. Vi vänder och går hem igen.

 Tosca är inte långsur, så hon kutar glatt omkring igen.

 Här var det ju lite lerigt och sandigt också, lyckan är fullständig!

När vi åker hem och passerar flygfältet kommer det precis just då ett litet flygplan in för landning. Jag drar hastigt upp kameran och får iallafall ett par bilder. Fast det är ju inte helt lätt att se att det är en bild på ett flygplan, förstås *S*

Lite golvstädning är nödvändigt och medan jag sysslar med det och Sture är på affären och skaffar lite saker som behövs för middagen kommer ett litet gäng Bosvedjebor och hälsar på. Trevligt, även om Tosca inte riktigt vet hur man uppför sej när man har gäster. Hon är så oändligt glad i folk, vilket kan bli lite besvärligt för de "utsatta" och jag blir lite trött. Men, men... vi lär oss väl det där också, så småningom.

En fin liten skogsprommis tar vi tillsammans också och det är ju också lite jobbigt för Tosca. Mååånga människor att hålla reda på (och tugga på) när man är i skogen?! Vi som bara brukar vara två, hon och jag... *ler*

Olle och Johan spelar lite schack och sen blir det kyckling till middag innan vi säger hejdå för den här gången.