Tisdagstoscatokerier

Börjar med en bild på gårdagsmiddagen - langos. Ser godare ut än det var. Eller gott var det, inget fel på smaken. Men bröden var hårda och sega efter att ha legat i frysen och sedan värmts upp igen. Överblivet sedan grabbarna Nordin var här för ett tag sedan.

Tosca har problem. Hon får inte sönder isen så hon kan tugga i sej den. Attans!

 Provar med en annan pöl och har lite större tur här, kan få tag i en kant eller två.

 Det är små, små snöflingor i luften, men det syns inte på bilden.

Häromdagen jämförde jag henne med Pippi Långstrump. Idag kan jag inte låta bli att tänka på ett par andra figurer, nämligen Glader och Toker. Vet inte vem av dem hon är mest lik, men glad och tokig är hon iallafall, för...

 ... sekunden senare sitter det där glada leendet runt min hand istället. Ett blixtsnabbt HUGG! *S*

 Inte så särskilt soligt idag, men där bakom gömmer den sej. Lite lite ljusare på en fläck, bara.

Och på tal om att gömma sej, är det precis vad jag har gjort här. Tosca stannade och luktade på något, jag fortsatte framåt på vägen... hon struntade väl i det, precis som vanligt. Så jag gick och gömde mej bakom ett träd. Efter en god stund upptäckte hon tydligen att jag var borta, jag hörde ett "VOFF?!!?!" och sen kom hon i full fart.

Men öronen var påslagna, tydligen, för när jag tryckt av kameran slängde hon alla fyra fötterna i marken och gjorde en tvärnit. Och kom in till mej som om absolut ingenting hade hänt. "Hej hej", liksom. *S*

 Så kommer vi då till "sandlådan" och än är den inte helt frusen, så Tosca ger järnet, som vanligt.

 Efteråt måste hon ta igen sej. Cirka tre sekunder. Sen är det full fart igen. Puh.

Väl hemma igen har Tosca ingen större lust att gå in. Hon är ju inte det minsta lilla trött. Så hon stannar ute i trädgården och busar lite med sej själv och en hård plastboll. Här ser man, om man tittar efter ordentligt, att det faktiskt snöar en del.