Sakletaren

Man skulle kunna tro att vi börjat med viltspår och att Tosca kämpat sej fram till ett spårslut... men så är icke alls fallet. Nej, det är en vanlig skogsprommis längs en grusväg som tar slut i en vändplan. Efter tre minuters promenad skuttar hunden ut på ett hygge och kommer tillbaka med denna enorma älgskånk, meganöjd med sej själv *S* Hon är lite som Pippi Långstrump - rödhårig, lite galen och alltid full av roliga upptåg på egen hand. Och så är hon ju en Sakletare av stora mått också!

Jag får faktiskt komma nära och plocka av henne den och sen traskar vi vidare. Det är förmiddag och jag har jobbat natten, så vi gör en sån där tur Direkt Till Skogen Efter Jobbet igen.

En stund senare hittar hon en skräphög som någon tyckt sej ha rätt att dumpa i skogen. I den högen finner hon en ytterst delikat konservburk, som jag (till skillnad från skånken ovan) INTE skulle få ta av henne. Nix, den ville hon ha för sej själv. Jag är såklart rädd att hon ska skära sej i munnen och tycker att vi kan idka byteshandel, men Tosca är inte det minsta intresserad av nåt sånt. Till sist får jag lura henne lite, så går det ändå.

Hon har en otrolig näsa och hittar verkligen allt "gott" som finns i skogen. Med tiden kan vi kanske använda den där näsan till något riktigt bra, tänker jag. Just nu är det mest besvärligt... *S*

På förmiddagen hade jag ingen kamera för att jag kom direkt från jobbet, på eftermiddagen var det ingen idé att ta med någon heller, för då höll ljuset på att ta slut. Så alla tre bilderna från idag är tagna med mobilen. Något måste jag ju ändå ha att dekorera bloggen med *S*