Begåvad valp och en lysande händelse

Tosca var i vanlig ordning ganska så energisk på morgonkvisten, efter frukost. Hon ställer sej då ofta och tokskäller på sin husse och försöker få igång nån sorts aktivitet. Nu är det ju oftast inte hussen som står för aktiviteterna, så jag förbarmade mej. Den "stackars" sysslolösa valpen fick apportera lite metall och så fortsatte vi övningarna med "Pang!", som vi påbörjade igår. Det går bara ut på att hon ska lägga sej på sidan på kommandot "Pang!". Än så länge fattar hon inget, men hon gillar godiset som kommer när hon ligger där *S*

När jag tyckte att vi hållit på en lagom lång stund avslutade vi. Trodde jag. Tosca själv fortsatte ut i nästa rum och plockade fram en tidning, som verkade intressant(?!).

 De här bilderna är alltså INTE arrangerade. Hon låg verkligen så här och "höll i" och "läste" tidningen.

Söt, sötare... Tosca!

Åkte ut till klubben. Där var det två människor som tränade med sina hundar på lilla plan. HÖGljutt. Så pass att Tosca fick gå i koppel en bit iväg, för annars hade hon nog sprungit dit för att kolla vad de sysslade med - det lät intressant, tyckte hon.

Så släppte jag henne och hon pep iväg fortare än vanligt, upp för backen mot bommen. När jag kom runt i kurvan, såg jag att det stod en jägarbil parkerad där. Jahaja, koppel på igen. Så himla trist prommis!

För att det ska bli lite skojigare så kör vi ett par små uppletandeövningar. Här är Tosca ute och letar...

 ... och här har hon hittat den lilla rosa grisen, som jag lagt ut åt henne.

Någon känner kanske igen den här omkullfallna trädstammen. Jag har fotat Tosca här förut, men då var hon liiiiten. Nu har hon blivit stora damen och fått så mycket mera päls.

 Finaste.

 Springer litegrann.

 Och därborta ser man havet också!

Kameravinkeln gör att hon ser lite överbyggd ut, men jag tycker inte att hon är det. Hon växer jämnt och harmoniskt.

 Än finns det en och annan liten blomma kvar, minsann.

Men vad bryr sej Tosca om det?! Inte ett dugg.

Vi åkte till stan för att låta lägga om till vinterdäck på bilen. Och så ville jag kanske shoppa nåt, men det blev inget av det tänkta.

Medan bilen är inne på hjulskifte är Tosca och jag utanför. Vi går en liten kissrunda och sen tränar vi lite på gräsmattan. På två sidor är det väg och på den tredje är det parkering och infart till verkstaden = bilar (och en och annan gående människa också) och rörelse överallt runtom. Men trots denna ovanliga störning funkar det riktigt bra. Lite linförighet, sitt - stanna kvar samt ligg - stanna kvar (ca 30 sekunder i kopplets längd) är vad vi gör. Jag inbillar mej att det kan gå att få den här hunden att göra saker även med störning. Fast vägen dit är lång och inte särskilt spikrak heller, tror jag.

På eftermiddagen, när vi kommer hem från en prommis i Bergaskogarna, har en mycket märklig sak inträffat på Tistelvägen. Ni ser själva! Efter år i mörker, eftersom kommunen bestämde sej för att vi själva skulle ta hand om kostnaderna för väghållning och belysning. Då bestämde vi (de tre familjer som bodde här då) för att vi inte skulle ha nån belysning alls och så blev det mörkt.

Plötsligt har kommunen ändrat inställning och tänt våra lampor igen(!). Det stod i tidningen häromveckan att det skulle ske och nu hände det verkligen. Kan man tänka sej. Jag slipper ta lampa med mej när vi ska ut och kissa ikväll. Wow. Fast å andra sidan tycker jag att det funkar rätt bra, faktiskt. Bor man i skogen, så gör man, liksom. Det är okej att det är mörkt också.