Till Mellansjö


Vi kommer hem, vi klipper gräs, vi åker vidare till någon annanstans. Och klipper gräs. Det har varit gynnsamt för gräs i sommar, känner jag. Men det gör inget alls, för jag gillar att klippa gräs. 

Vi åker till Mellansjö, förstås, och stannar till för paus vid Lomtjärn.

När gräset är snaggat och vi tvåbenta fått lunch åker vi iväg till stranden, där Tosca får sin mat serverad. Hon äter med god aptit. När burken vill glida iväg över sanden ställer hon helt enkelt ner en framtass i den och håller den fast. Smart liten flicka.

Sitter och tittar och filosoferar för sej själv. Ser lite ut som Ferdinand under korkeken...

Men sen blir det fart. Min BH, som hon plockade ner från tvättlinan hemma nyligen, är fortfarande lika intressant, Här har den lilla tjyven plockat upp den ur badväskan och roar sej kungligt på stranden. Tossiga Tosca!

Tossig var det, ja... *S*

Tar igen sej på min handduk, som blir både genomblöt och väldigt sandig. Men vad bryr sej Den Guldiga om det? Inte ett dugg.

Försöker få lite plats på handduken, jag också. Tosca bestämmer sej för att gräva en grop (åt andra???) alldeles intill.

Strax ser hussen, jag och handduken ut såhär... och värre blir det... *S* Är hon inte skön, så säg?!

Senare bestämmer hon sej för att bästa platsen är mellan hussen och mej och hon parkerar sej helt sonika där. Märkligt att hussen finner sej i såna fasoner... fulla handduken med sand och blöt hund längs hela kroppen?

Men, han är väl charmad av den söta Kakan, han också. Vem kan motstå en sådan Guldklimp?!

 Vackraste.

Grannen påstod att det var +14 i vattnet, men jag tror det är mycket varmare, för det känns ganska så skönt, faktiskt.

- Puss på dej, matte!


Här "dyker" Tosca efter en blöt kotte, som alltså inte flyter.


Och så en bild på de där Ögonen. De som kan smälta is.

Efter fyra sköna timmar på stranden är det dags att knata hemåt igen. Ja, vi går ju bara en liten, liten bit genom skogen och sen väntar en bilfärd hemåt. Två kilometer är det, så med mer vuxna ben är det promenadavstånd.

 Passar på att köra tre maskiner tvätt, för det är ju toppen-torkväder.

Sture sköter grillen och jag fixar tillbehören. Tillsammans ordnar vi med en ljuvlig middag...

 ... medan valpen ligger utslagen på köksmattan och inte rör en fena. Det tar på att vara ute och greja en hel eftermiddag!

 Läste i tidningen i morse att dagen blivit 4½ timme kortare sedan sommarsolståndet. Det märks. Klockan är bara strax efter åtta, när jag tar den här bilden över Mellansjön. Vackert är det, men det blir becksvart om kvällarna nu. Hösten är mysig, men alldeles för kort. Jag hade gärna haft sommar ett bra tag till, men det känns som om höstmörkret redan är här.

Kommentarer

  1. Vilken avslutningsbild!

    Ni har fått tillbaka stranden, ser jag och Tosca ser till att njuta var minut! Noterar också med ett fniss att du är härligt brun och Sture alldeles rosa! :D

    SvaraRadera
    Svar
    1. Han är egentligen brun, han också, fast i en annan nyans *ler*

      Njuter gör vi alla, av varandras sällskap!

      Radera
  2. Det var inte meningen att oartig, jag hör nämligen till det rosa folket själv... eller ska vi snarare säja magnecylfärgad! Fast jag blev brun en gång - på Kreta!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är helt lugnt, Hillevi.
      Jag har väl berättat om när vi satt några stycken och pratade om solbrännor och jämförde väl lite också. Alfred och några till var med. Plötsligt häver han upp sin röst och meddelar:
      - Du är brun, Nela. Men farfar, du är GUL!

      Japp, av barn och idioter... osv...

      Så här är vi vana vid sanningar och ingen tar illa upp. Rakt på sak ska det vara.

      Radera

Skicka en kommentar