JAG är lugnare nu

Ja, jag är väldigt rädd att den här hunden inte ska få växa upp och bli en frisk och sund hund i en sund kropp. Och ja, jag lever väldigt nära henne och inbillar mej att jag ser och känner minsta lilla nyansskillnad i hennes mående. Och ja, hon har varit väldigt stillsam, tycker jag, på sistone. Men jag får nog ändå revidera min uppfattning, för idag har hon varit lika stollig som tidigare. Och trots att jag fick lite blodvite i knävecket, så är jag så glad för det!

Men vi tar det från början. Efter vurpan igår kväll kände jag att lite miljöträning i koppel kunde vara en lämplig aktivitet idag. Sagt och gjort. Medan Sture besökte damen han är god man åt så går Tosca och jag på en liten prommis i omgivningarna. Här ovan har vi lite passivitetsträning. Inte helt lätt, det finns ju små pinnar och annat skräp att plocka med här på plattorna. Och sen kommer det en pensionärsfarbror och sätter sej på en soffa där borta... honom måste man bara skälla på. Tre gånger! Hm...

 En liten kort prommis senare och vi hittar en annan bänk att sitta stilla på och vid. Nyss kom en tant med rollator ut genom hålet i det vita staketet där borta. Det var helt ok, tyckte Tosca och lät bli att skälla den här gången. Duktig tjej!

Funderar på att sätta upp en skylt på vårt stängsel och googlar lite. Den här skulle väl kunna passa bra?! *S* Det fanns också en med texten "Skit i hunden. Varning för matte". Den skulle också kunna funka. He he.

Sture är inte så förtjust i idén med skyltar och menar att vi ju har tänkt att bo kvar här. Japp. Det har jag också. Och kanske ska man inte utmana... men Tosca är ju en väldigt glad hund. Jodå.

 Det blir grillat till middag. Och gräset har jag klippt.

Medan vi äter vilar Tosca huvudet på piassavakvasten. Lika skön sovstil som vanligt.

Något bekvämare, kanske?

Och nu har vi kommit fram till dagens bästa. En kontaktsökande, galen valp som verkligen vill sätta igång nån sorts lek. Hon utmanar med genom att hoppa och bita, tugga mej i benen och skälla på mej! Hon försöker på alla sätt att få lite bättre fart i mattemänniskan, men...

(Kolla in leendet, förresten, småtänderna mitt i underkäken har börjat växa fram).

 ... det slutar med att hon får hitta sej egna pinnar och kottar och busa med dem. Kolla in bakbensstilen!

 Tjohooo! Min matte är en fjantmatte, det är faktiskt inget fel på mej alls!

Och ju tossigare hunden blir desto lugnare känner jag mej. Det är liksom mer normalt att en briard i den här åldern är galen än att den är lugn och sävlig.

Men NIO fästingar har jag plockat idag. En kröp omkring i pälsen, de övriga hade hunnit bita sej fast. Detta trots att hon fick Frontline i förrgår(!). Jag förstår inte hur de hinner, fästingarna, jag är ju där och pillar i pälsen hela tiden?!

Till sist vill jag också gratulera Toscas syskon, som utställningsdebuterade på Bäst i Väst idag. 4 valpar = 4 HP - bra jobbat! BIM-valp, Bästa avelsgrupp valp och  Bästa uppfödargrupp valp som grädde på moset - GRATTIS till Katarina! Finfina vovvar (fast den allra finaste var förstås inte där... *ler*).