Vi åker norrut idag. Efter första ärendet, som jag har att göra, hittar vi en härlig plats att rasta hunden på. Jag får en känsla av "räddningshundområde", för ungefär så här har det bitvis sett ut på de räddningshundtävlingar jag har varit publik o funktionär på. Skrot och sten och grus och grejor.
Tosca tycker det är skojigt, men lite ovant, att gå på såhär rörligt underlag. De ligger nämligen inte helt stilla, de här stenplattorna av modell större.
Det finns lite vattenpölar också och blöta tassarna tackar man ju aldrig nej till.
De blöta tassarna blir härligt sandiga i denna grushög. Hon bara ääälskar att köra ner framtassarna i mjuk sand, den här lilla damen. Det må vara en strand eller en sandhög... det går lika bra, vilket som.
Hopp och skutt och så ett och annat tokrus runtomkring. Kul!!
Tjohej!
Och vilken härlig form hon har. Ser kanske aningen tunn ut i underlinjen, men hon är lagom i hullet, tycker jag iallafall. Det är nog bara det faktum att benen växer. Långskånk var namnet *ler*
Sedan har vi en del att göra inne i Härnösand också. Det är en vacker liten stad, där man verkligen tar tillvara att man ligger vid vattnet. Det finns båtar "mitt i sta'n" och här har man ett springvatten mitt i havet. Vackert, tycker jag.
Tjusiga gamla hus, både i sten och trä, finns det också. Här springer jag bara förbi efter utförda uppdrag, bränner iväg en mobilbild bara, och raskar mej vidare tillbaka till bilen, där Tosca och Sture väntar.
Ostmacka är gott. Och att ha en hund som ännu inte förstår sej på att tigga, eller kanske till och med ÄTA UPP maten för folk, är ganska praktiskt. Det lär inte dröja länge innan hon har lärt sej...
Jadå, det gör vi. Det är en hängbro, så alldeles stabilt är det inte, men det bekymrar som vanligt inte den här lilla hunden. Oberörd traskar hon över som om hon aldrig gjort nåt annat. Duktiga!
På andra sidan möts vi av detta. Visserligen är jag rejält kissnödig nu, men att traska 2,2 km fram o tillbaka för att gå på dass, nä det gör jag inte. Men nästa sommar... då ska vi alldeles säkert ge oss iväg ut till Smacken!
Vi åker hemåt istället. Jag får väl hålla mej, vet ja! *S*
Men nix, nån bild från toa med mej, det blir det inte. Istället bjuder jag på den här, Sture som grillar och Tosca strängeligen upptagen med att tugga på en bit rabarberstjälk. Hon älskar att slita loss de där sega, svarta stjälkarna, som blir kvar nu när rabarbern "gör höst". De blir som tugg-snören och hon leker och tuggar ihärdigt på dem.
Ugnsrostad potatis, grillade ostmackor, sallad, melon, sås och en helgrillad fläskfilé - vi smörjer kråset ikväll!
Vilken spännande dag! Har du varit funktionär på räddninghundstävlingar också! Hon blir nog den modigaste långskånkan i världen, lilla Tosca.
SvaraRaderaOch maten ser helt enkelt superb ut.
Njaa... inte i plural.. jag var figurant på ett DM en gång. Och var och kikade på ett SM en annan gång. Större än så är min erfarenhet inte. Det lät nog mer ambitiöst än vad jag hade avsett. Och jag har inga planer på att göra räddningshund av Tosca heller, nej nej. Det var bara miljön där som såg ut som ett sökområde och jag fick associationer.
RaderaMaten var det, superb. Första gången vi grillar hemma i år. Tänk att det skulle dröja till den 1 augusti?! Ingen vidare sommar... även om man kan grilla i alla väder, förstås, så har det inte precis inbjudit till att sitta ute och mysa. Och så har vi ju den där sopp-ätarmannen... det är så svårt att "grilla soppa" så igår fick han äta Mat, han också *ler*