Tosca på stan

Förra veckan klippte vi klorna helt utan några som helst problem. Valpen var så samarbetsvillig och välhanterad att jag nästan baxnade. Men den här veckan var hon inte road av såna övningar, så vi fick bråka lite... eller... tja... hon var inte helt stilla, om man säger så. Men så plötsligt... efter åtta klor... så bara lugnade hon sej. Accepterade faktum och resten av klorna klippte vi hur galant som helst. 

På eftermiddagen skulle hussen till sta'n i ett kort ärende. Efter viss tvekan bestämde jag mej för att vi skulle följa med och miljöträna litegrann. Det gick alldeles utmärkt. Här sitter Tosca i skuggan av en liten häck och spanar på folk som går förbi. Lugn och fin.

Men där borta ser det spännande ut!

Vi är vid fontänen Vängåvan och den som är intresserad av historia kan klicka på länken.

Det hon sitter och tittar så intresserat på är dessa duvor. Lattjolajbans när de plötsligt flyger iväg.

Vi går ett litet varv runt parken, pratar med några gubbar på en bänk. De beundrar Tosca och tycker att hon är sååå vacker. De har helt rätt.

Sen traskar vi tillbaka till Kulturmagasinet, där bilen står parkerad, sätter oss i gräset och tittar lite mer på folk. Tosca somnar *ler*

Ber om ursäkt för usel bild. Vi satt i skuggan och att då fota ut mot det starka solskenet var inget som den lilla kameran tyckte var nåt kul alls.

Men så kommer det en ilsken terrier och går förbi. Den skäller och beter sej så det är rentav lite läskigt en stund. Då kan man alltid krypa in under matte-människans ben, så känns det lite tryggare. Sötis!

Sen har vi mest varit på hemmaplan. Grannen kom förbi och sa hej. Tosca blev vild av lycka och ville bara bitas. Vi planterade några blommor också och jag tror att jag har några bilder på Trädgårdsmästaren in action i den andra kameran, men jag orkar inte plocka fram dem just nu. Kommer kanske en annan dag. Klockan är sent och nu vill jag sova.

Kommentarer

  1. Världen är så stor, så stor, Tosca, Tosca liten!

    Vilken flashback jag fick, kommer så ihåg när Ankan ville fånga alla ränder på övergångsställena!

    Haha, blev tuffingen lite spak när det kom en arg terrier - tur att det fanns benskydd då!

    SvaraRadera
    Svar
    1. *he he* ja, då kan det ju bli lite krångligt att gå över gatan!

      Den var inte trevlig alls, den där terriern, så det var minsann klokt av henne att söka skydd. Och tuff vet jag inte om hon är, egentligen. Bara lite barnsligt nyfiken, helt utan förstånd *S*

      Radera

Skicka en kommentar