Studiebesök på Klubben

Vi har fått mjölmott i våra skafferilådor i köket. Jag har provat att städa bort dem själv, flera gånger, men de kommer bara tillbaka och det är så äckligt. De är larver först och spinner sen in sej i nät för att bli fjärilar så småningom. Usch.

Jag ringde försäkringsbolaget förra veckan och de skickade mej vidare direkt till Anticimex, som alltså kom idag. Tjejen där sa att vi inte fick vara i rummet som sprutats på två timmar, om man kunde stänga dörren. Hm, vi har bara en hundgrind till köket vi, så alltså fick vi inte vara inomhus på två timmar. Ok, det kan man fixa. Inga problem. Fast sen var det ju som så att hade man husdjur fick man inte vara hemma alls på ett dygn...

Så jag ordnade och ställde för ännu en resa till Mellansjö. Klippte gräset här hemma igår, packade mat och lastade bilen idag, så vi skulle kunna fara på direkten när killen var klar, bara stänga dörren och dra iväg. Tänkte jag. Men när han väl kom så sa han att det där var inte alls sant. Eller jo, han hade såna starka medel också, men det tyckte han var onödigt att spruta här hos oss, så nej, vi behövde inte åka iväg alls.

Ändrade planer, alltså, för det kändes lite "överkurs" att åka dit nu igen, vi har ju alldeles, alldeles nyss kommit hem.

Så istället för en Mellansjöresa blev det bara en liten utflykt i "heimtrakternAAAA", som Garvsyra sa förrförra året i sin sommarteater i Döda Fallet och som har blivit ett talesätt i familjen.

Vi började med att besöka ett par "grannar" en kilometer bort. Tosca uppförde sej exemplariskt och plockade bara ut lite saker ur deras hyllor och bet litegrann i benen på en annan besökare där *fniss*

Sedan åkte vi vidare till Klubben. Brukshundklubben, alltså. Blev lite nostalgiskt där en stund... så många timmar av mitt liv som jag har tillbringat här..! Kurser, tävlingar, möten, träning, samvaro, brännbollsmatcher och massor med kul!

Och nu är ju Tosca fyllda 3 månader, så det är väl verkligen dags för ett litet studiebesök. Är man en brukshund, så är man. Eller nåt.

Den lilla bron nere till höger har plåtgolv, vilket inte bekymrade lilla fröken ett endaste dugg. Skönt att hon är så oberörd av (nästan) allting.

 - Kolla, matte! Vilket spännande litet hus!

Man kan gå in här bakvägen också... *S*

Nej, jag lät inte Tosca hoppa. Jag plockade bort brädorna och tänkte att hon skulle få kliva över en endaste en, men så satt de två nedersta fast, så hon fick kliva över två brädor. Och klev var just vad hon gjorde, inte hoppade. Och en gång. Inget farligt, sa hon, bara lattjo. Hit med godiset! *S*

Toscas paradgren - ligga på nån kant nånstans och se vacker ut och "vakta omgivningarna". Just så vacker och fantastisk som bara hon kan vara!

Levererade några kort och hunden blev vederbörligen klappad och beundrad av kortköparen, sen åkte vi till Det Stora Möbelvaruhuset och investerade i lite lådor med tättslutande lock att förvara mjöl och gryn i, enligt instruktioner från Anticimex-killen. Dyrt som tusan blev det och hur mycket folk som helst som semesterträngdes i varuhuset... usch.

Dags för lite mer hundäventyr, så vi åkte till Ungdomsfältet. Dit är hundar välkomna och på den gula skylten står det bara att man ska komma ihåg att plocka upp efter dem. Trevligt att se att det är ok att man är där.

Tosca äter lunch.

Och tittar på fåglar.

Innan vi gick hem kom det en cyklist också. Tosca tyckte det såg väldigt spännande ut och travade dit, inte tokspring-jaga, men rask trav. Jag fick tag i henne, avledde och sen var hon superduktig. Fin träning!

Ikväll blir det en liten Klampen-tur, tror jag.