Härliga hund! Med kvällsuppdatering

Det finns en tidning som heter Härliga hund, har jag sett. Det måste vara nån som har träffat en Tosca som namngivit den. Det tror jag! *S*

Vi tog oss en morgonprommis i solskogen idag.

Sedan var det dags att besöka veterinären. Jag valde, efter noga övervägande, Veterinärhuset. Har hört så mycket gott om dem, men vet inte riktigt vad jag tycker efter dagens besök. Hm. Men kan man bilda sej en uppfattning om något efter ett snabbt stick i nacken av en "tf veterinär"? Tveksamt. Tja... i och för sej kollade de ju chipmärkningen också, så jag hade med mej rätt hund. Det hade jag, sicken tur! TÄNK, om jag hade fått fel valp med mej hem från Gagnef för en månad sedan... vad skulle vi gjort då?! Jag bara undrar.

Så lyssnade hon ju på hjärtat också och det slog som det skulle. Bra, det också.

Vovven fick förstås också ställa sej på vågen och jag kunde lättad konstatera att den här veckan (eller egentligen 6 dagar, för jag vägde i onsdags) har hon bara gått upp 6 hg och det känns lite mer lagom än förra veckans 1,7 kg!

Sen körde vi bil... dock inte Fågelvägen, den hittade vi när vi kom fram till Stugun, där Sture skulle göra ett litet uppdrag.

Otroligt vackert i omgivningarna och Tosca får sej en dos koppel- och miljöträning. Dricker vatten i sjön gör hon också. Gott, gott!

 ALLT måste inspekteras grundligt,

 Som sagt var, vackert var det där!

Och eftersom jag behövde en toalett besökte jag macken... vilken överraskning det var att komma in på deras toa! *S* "Något" annorlunda var den... Det fanns till och med en gästbok(!).

Några mil senare stannade vi för att inta vår lunchmatsäck. Och här i Norrland kan man då konstatera att surströmmingen växer på träd! Åtminstone här i Gällö-trakten.

Även här får Tosca komma ut en stund och se sej omkring. En sjö = fotbad igen. Myyyysigt!

Tidigt på eftermiddagen kommer vi fram till Mellansjö och efter en kort promenad tar sej Tosca an rabarbern. Den behövde visst ansas litegrann?

Sen tog vi och klippte klor och det ändade med ett smärre blodbad, då jag klippte i pulpan på en av klorna på sporrarna bak. Pyttelite, såklart, men mer blod än man kan ana. Ingen fara för hunden, dock. Hon bråkade mycket mer när framtassarna skulle fixas, när vi kommit bak till sporrarna hade hon för längesen gett upp och lagt sej tillrätta i mitt knä. Att jag klippte som jag gjorde sa hon inte "pip" för ens.

Men jag får skärpa mej till nästa gång.

När Tosca sovit lite på kvällen ger vi oss ut i regnet för att titta om hjortronen är på G. Det är de, men ännu långt ifrån mogna. Att gå på en myr är såklart en helt ny upplevelse för blötdjuret. Hon är en liten aning tveksam från början och vill gärna bita mej i stövelkanterna mest hela tiden. Och då är det rätt svårt att gå... både för hunden och mej *S*

Sen kommer hon loss och igång och kör huvudet ner i mossan, sliter stycken och slänger iväg. Kul, kul! Som ni ser, så blir man rätt blöt om nosen. Och om kroppen också, faktiskt.

Det regnar som sagt var. Vi går ner till sjön och kollar lite när vi kommer hem igen.

Höstkänsla. Men det är juli. Den kallaste juli i år.

Mys. Mys. Mys.

Det bästa som finns... guldklimpen ligger i mitt knä och vi har det så gott tillsammans.