På hemmaplan igen


Först en bild från igår, när vi kom hem. Då skulle det ju bloggas men det var så skönt så vi satt ute på gräsmattan och "hjälptes åt", Tosca och jag.

I morse funderade Hillevi hur det går med rumsrenheten och jag svarade att jag skulle skriva en rad om det lite senare idag. Nu gör jag det. När jag svarade Hillevi hade vi hittills gjort alla toa-besök utomhus. Inte en enda "olycka" inne. Men så tog det bara en liten, liten stund så hände det, precis just idag. Typiskt.

Vi satt ute på altanen, alla tre, och hade just ätit frukost. Tosca gick som hon ville ute, inne, altanen... och plötsligt sprang hon IN och bajsade i vardagsrummet. Hoppsan. Det var klantigt av mej. Jag borde såklart ha tagit henne med ut i trädgården lite tidigare och inte bara suttit där och njutit av tillvaron... så jag tar på mej hela alltihop, såklart! Valpen är så himla duktig.

Hon är ute sista gången sisådär vid halv elva-tiden och sover sen lugnt till klockan halv fem - fem, ungefär. Jag tycker det är bra. Och som sagt var, alla toabesök utom ett enda, ute. Bra jobbat första veckan. Men vi har ju fint väder och det är najs att vara utomhus tillsammans.

Dagen idag har vi spenderat på hemmaplan, inkluderat en liten prommis i hemmaskogen. Att klättra på stenar är en favoritsysselsättning, som synes.

Stenar var det, ja. Om de är för stora för att plockas upp med småtänderna, så kan man antingen klättra eller ligga på dem.

Med oss ut i skogen var Emil och Johan. Det var inte lätt att få med alla tre på samma bild, för hunden blev så liten i blåbärsriset jämfört med grabbarna. Men det är ju sådär det är. Liten hund, stora killar! 

När vi började närma oss vägen hem bestämde sej Tosca för att hon minsann hittar själv och drog järnet nerför stigen, ut på Tistelvägen och hem på tomten. Det var inte bra. Så kan hon såklart inte få göra, även om nu Tistelvägen är en ytterst lite trafikerad väg med bara tre hus och ingen genomfartstrafik. Det kan ju faktiskt komma någon precis när hon kommer farande som en blixt. Så hittills har vi gått fint i koppel på vägen och bara varit lös och ledig i själva skogen.

Jag får skärpa till mej inför kommande promenader, helt klart.

Johan ville spela kort och jag ville olja altanen... så vad blev det? Väldigt fint på altanen blev det *ler* Tusen tack för hjälpen, Johan!
Emil packade under tiden upp de nya stolarna, som ska stå här ute, så tack för det också! Nu återstår bara att skura det lilla runda bordet, som grabbsen hittade benen till sist de var här, så kan man sitta här ute på baksidan också. Toppen!

Kommentarer

  1. Så duktig hon har varit! Och "olyckan" skedde nog på ett för henne helt logiskt ställe: inne blev "ute" eftersom ni gjort ute till inne genom att sitta utomhus!

    Galoppen hem visar hur trygg hon är med var hon bor, hon var säkert jättestolt "kan själv"! Ja, det ska böjas i tid, haha.

    Bra hantverkare du skaffat till altanen!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det var såklart förvirrande alltihop och jag borde ha varit tydligare med att "nu går vi på toa"... lite snabbare också. Sitta där och bara sitta?!? Dumt.

      Och visst tyckte hon att hon var bra som hittade hem. Hon tycker att hon är bäst hela tiden, på allt *fniss* Det finns ju alltid någon som talar om för henne just det... hur söt och duktig och fantastisk hon är!

      Men helt lyckat i mina ögon var det ju inte, så jag får som sagt var ta och skärpa till mej.

      Glad åt Kaspars öde är jag idag, Hillevi!

      Radera
  2. Men åh jisses vilken sötnos, grattis och lycka till men nya familjemedlemmen . Åse

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tackar så jättemycket, Åse! Hon är så fin, så fin och vi är sååååå glada åt henne!

      Radera
  3. Men Conelia vad snygg du är, det riktigt strålar om dig! Det här med att skaffa hund igen var nog ett väldigt bra beslut. Kakan är ju förstås lik sin matte hon, väldigt fin.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ha ha ha! Du är ju rolig, du Annalena. Snygg och snygg. Men att hunden är efterlängtad, det är sant. Är väldigt, väldigt glad att hon äntligen är här!

      Radera

Skicka en kommentar