Plask och glädje



Vet inte varför Njurundahallen använder just denna bild för att illustrera vattengympa? Det ser ju inte precis ut som om de har kul? Fast kul är det!

Efteråt simmar jag en kilometer igen och så vill badvakten, ni vet "Monica, som jobbar på badhuset" (som Alfred säger... det råkar vara en av hans grannar, så han känner henne väl, tycker han), att jag ska hjälpa henne att dra en lina över bassängen för att dela av motionssimningsbanorna. Inga problem, det gör jag så gärna. Har hänt förut också. Men hur jag nu bär mej åt idag, så råkar jag tappa själva krokfästet till linan. Det är gjort av nån tung metall, så plopp! ramlar det rakt ner på botten. Givetvis där det är fyra meter djupt. Simma kan jag, men dyka är jag inget vidare på, så det får ligga kvar där och nämnda Monica kommer ilande med ett nytt. Kändes lite fånigt, men jag gjorde det inte med vilje.

Senare blir detta en sån här dag. Jag städar lite i vårt hus också. Det behövs. Verkligen.

Kommentarer

  1. Härligt att det blev "en sån här dag" sedan! :D

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, glada miner är väl egentligen aldrig fel?! Jag var inte sådär sur som figurerna på bilden före heller, jag tycker ju att det är roligt med vattengympa och stämningen är alltid på topp där.

      Men det blir lite extra glädje, det blev det.

      Radera

Skicka en kommentar