Så var det dags...

... att jobba lite igen. Först ett utvecklings-/lönesamtal med min chef på hans kontor i sta'n. Vi är ganska överens om mina prestationer på jobbet och det känns riktigt bra. Eftersom jag är kommunalanställd så betyder inte det att jag kommer att bli förmögen iallafall, men det gör inget.

Promenerar från sta'n upp till arbetsplatsen i Granloholm, passerar då Himlabadet. Skrik och glada skratt hörs tydligt ut genom väggarna i dessa vattenrutschar. Här är det några som har kul idag!

Kommentarer

  1. En chef som ser, förstår och uppskattar! Man får det man förtjänar, heter det men det är inte alltid det stämmer. Du har en bra chef!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det har jag och det är jag väldigt glad för!

      Radera
  2. Hej Cornelia!
    Skönt när man har en chef man trivs med, det är ju väldigt viktigt. Nä, som kommunalanställd är det ingen risk att bli förmögen;) men det viktigaste är ju att man trivs med sitt arbete och det gör du ju:))

    Må så gott
    Kramizar Marie

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det gör ju jag! Trivs! Och det är nog viktigare än alla pengar i världen, skulle jag tro. Det går inte att ha ett jobb som man inte gillar... då blir hela livet fel. Tror jag.

      Radera

Skicka en kommentar