En sköldpadda

På morgonen, medan jag fortfarande jobbar, får jag ett sms från Alfred med föräldrar. De skriver att de "fick mersmak på badning" och undrar om jag vill följa med till badhuset när jag jobbat klart? Efter viss tvekan tackar jag ja. Egentligen har jag en hel massa annat som jag borde göra, men vem kan motstå nöjet att bada tillsammans med den här Sköldpaddan, som på bilden gått och gömt sej i skåp nr 78 *S*

Mina bilder med mobilen blir så otroligt värdelösa, så jag har gjort om dem till svartvitt för att överhuvudtaget stå ut att se på dem.

Och vaddå Sköldpadda, kanske någon undrar. Så särdeles långsam är han ju inte, den här killen. Tvärtom. Han pilar omkring som en liten iller, snarare än en sköldpadda.

Jo, så här var det: Emma, Alfreds mamma, har ett förflutet som simmare (är det där "badgenerna" kommer ifrån, månne??) och när badhuset skulle stänga för allmänheten  drällde det in ett stort gäng ungdomar från simsällskapet. De skulle träna, förstås, och hade minst tre tränare där också. Emmas bekanta :) Chefstränaren själv (jag tror iaf att hon tituleras så) var där och hade hört att Alfred skulle börja i simskolan. Hon tittade på honom en stund och konstaterade sedan att han nog inte hörde hemma i den grupp de hade placerat honom. Nej, där skulle han nog inte lära sej något alls, faktiskt. Så nu kommer det en ny kallelse till nästa grupp... och det är den gruppen som kallas Sköldpaddan.

Nu var det förklarat.

Emmas mobil ger en gnutta bättre bilder än min, så här har ni Sköldpaddan i färg. Fortfarande i skåp nr 78,

Kläderna hade han i skåp nr 103, tillsammans med mej. När han läste de fyrkantiga, "digitala" siffrorna på nyckeln sa han:
- Det är en etta, en fyrkant och så Emils och mammas bokstav.

Och har han inte alldeles rätt?

Titta på de här siffrorna... nollan är ju inte rund, utan fyrkantig. Och råkar man hålla nyckeln upp och ner ser ju trean ut som ett E. E som i Emil och Emma! Jag tycker att han är rätt smart, även om jag möjligen är aningen partisk *S*

Att gå hem innan badet stänger är ju inte riktigt Alfreds melodi, så idag är vi alltså kvar tills vi helt enkelt måste kliva upp ur bassängen. Det sista Alfred gör är att hoppa från trampolinen och sedan simma på bana 2 hela bassänglängden. Han använder fortfarande armpuffar, men tar sej fram riktigt bra. Vi ska ha simtävling, han och jag. Jag ska simma på bana 3. När vi kommit ungefär halvvägs skriker Alfred plötsligt:

- STANNA! 

Jag stannar naturligtvis och Alfred också, som sedan noggrant förklarar för mej att jag inte får simma så fort, för det är han som ska vinna(!). 

- Okej, tycker jag. Då simmar jag bakom dej, då?

- NEJ, säger Alfred bestämt. Du ska STANNA!

Jahapp. Så jag stannar medan Alfred i ensam majestät simmar vidare och vinner tävlingen överlägset och får applåder och hurrarop.

Jag simmar dit och säger att förstapriset är att få kliva upp och så lyfter jag honom upp på kanten, där Emma säger "kom så ska vi byta om".

- Aldrig! meddelar Alfred och hoppar genast tillbaka ner i vattnet *S*

Så simmar han till stegen, klättrar upp själv och är rätt nöjd med sig själv, tror jag. På bilden ovan har han blivit bjuden(!) på slush av badvakten. Bussiga är de!

Grabbarna Nordin var också med idag, men eftersom jag inte fick med mej nån kamera utan bara hade mobilen i omklädningsrummet, så blev det tyvärr inga bilder alls på dem. För de byter naturligtvis om i killarnas omklädningsrum och där var ju inte jag. Men de simmade och hoppade och lekte och relaxade och höll igång, de också, såklart. Johan utmanade sej själv och hoppade från 3-meterssvikten och dök från 1-meters! Inte illa!

Kvällen har jag ägnat åt det som skulle gjorts under eftermiddagen. Mer om det imorgon, kanske.